Nils Dverstorp
Nils Dverstorp föreläser om ordet hen och varför det upprör under 2015 års grammatikdag, ordnad på Luleå tekniska universitet. Foto: Emma Bergström Wuolo

Hen – därför provocerades så många

Publicerad: 30 mars 2015

Det är tre år sedan det könsneutrala ordet hen under stort rabalder introducerades i svenskan. Anledningen till att så många blev arga över ordet hittar vi i grammatiken, menar Nils Dverstorp, universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning vid Luleå tekniska universitet.

Ordet hen – ett pronomen som kan användas när man inte vet eller vill ange könet på någon på svenska. Det dyker första gången upp i skrift 1966, men först 2012 drog hen-debatten igång på allvar efter att boken Kivi och monsterhund gavs ut. Huvudpersonen Kivi är varken uttalat tjej eller kille.

– Ett ord som fyller en lucka i det svenska språket borde väl vara välkommet, men så var inte fallet, säger Nils Dverstorp.

Omedvetna om förklaring

Många av de som var negativa till hen menade att de blev påtryckta ett ord ovanifrån och att hen i värsta fall skulle radera alla könsgränser.

Men när Nils Dverstorp ser hen-debatten i backspegeln har han en enklare förklaring. Motståndet grundar sig i grammatiken. I det svenska språket finns öppna och slutna ordklasser. I de öppna klasserna, som till exempel substantiv, tillkommer hela tiden nya ord utan att någon höjer på ögonbrynen.

– Men pronomen är en sluten ordklass. Lägger vi till något där, ja då blir det kaos, säger han.

Sist något ändrades i den slutna ordklassen pronomen var på 1600-talet, då tre genus blev till två.

– I de slutna ordklasserna är nya ord helt enkelt inte välkomna och därför reagerar folk utan att de egentligen vet varför.

 

Mer från grammatikdagen

Nils Dverstorps föreläsning är en del av grammatikdagen som nyligen hållts på Luleå tekniska universitet. Här hittar du presentationer från de andra föreläsarna under dagen.