Slarv främsta orsaken till särskrivning

Publicerad: 28 september 2015

Få saker väcker sådan irritation som särskrivning och det finns dessutom en allmän uppfattning om att fenomenet ökat på senare tid. Helt fel säger Nils Dverstorp, universitetslektor vid Luleå tekniska universitet.

– Så länge vi har skrivit med det latinska alfabetet har vi också särskrivit. Att det här är ett fenomen som skulle ha uppkommit eller eskalerat de senaste 20-30 åren är relativt lätt att avfärda. Den uppfattningen kommer sannolikt av att vi exponeras för mycket mer text idag än förr och att sociala medier såväl som dagens nyhetssajter saknar korrekturläsare. Slarvfelen syns mer helt enkelt, berättar Nils Dverstorp under sin föreläsning vid arrangemanget Europeiska språkdagen på Luleå tekniska universitet. 

Väcker anstöt

Alla har vi någon gång uppmärksammat mer eller mindre flagranta exempel på särskrivning. Skum tomte, brun hårig sjuksköterska, rök fritt. Listan kan göras lång. Men trots att vi dagligen översvämmas av diverse stav- och skrivfel är det just särskrivningar som väcker mest anstöt.

– Anledningen är nog att särskrivningar ibland ger en annan bokstavlig betydelse än vad som från början var tänkt. Men i vissa fall skulle särskrivningar till och med kunna öka förståelsen, exempel på det är ord som bildrulle, glasskål och jasägare. Där hade ett mellanslag faktiskt minskat risken för missförstånd, säger Nils Dverstorp, och tillägger att de flesta särskrivningarna faktiskt inte ens kan leda till missförstånd: Gymnastik lektion, kaffe filter och transport styrelsen exempelvis.

Uppmanar till acceptans

I diskussionerna kring varför det särskrivs tillfogas gärna kommentarer kring engelskans inflytande, skolans förfall och lata ungdomar som inte kan stava. Inget av detta är dock trovärdiga förklaringar till företeelsen.

– Jag menar att den rimligaste förklaringen är att vi alltid har särskrivit, men att vi idag är dåliga på korrekturläsning. Det finns förmodligen människor som inte vet hur sammansättning ska skrivas – att de ska skrivas som ett ord – men de är försvinnande få. I de flesta fall är det helt enkelt frågan om rena slarvfel, säger Nils Dverstorp och uppmanar till en större acceptans för fenomenet.

– Den aversion som råder mot särskrivningar är oproportionerligt stor och den gränsar till elitism. Vi ska självklart vinnlägga oss om att skriva korrekt, men det finns ingen anledning att döma ut människor för att de gör mellanrum mellan två led i en sammansättning. Det har våra förfäder gjort i 800 år utan att samhället har kollapsat. 

Mer från grammatikdagen

Nils Dverstorps föreläsning är en del av Europeiska språkdagen som nyligen anordnats på Luleå tekniska universitet. Här hittar du presentationer från de andra föreläsarna under dagen.

Nyheten i andra media