Hoppa till innehållet
Caroline Graeske
Caroline Graeske, universitetslektor vid Luleå tekniska universitet. Foto: Lars Andersson Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Ytlig läsning försämrar förståelsen

Publicerad: 6 juli 2015

Snuttifiering av skönlitteratur, teater och andra medier samt en minskad svenskundervisning inom yrkesförberedande gymnasieprogram riskerar att vidga kunskapsklyftan i samhället. Men ny forskning vid Luleå tekniska universitet erbjuder nu verktyg till en förbättrad läsförståelse bland våra unga.

– Jag vill synliggöra olika läsarter och verkligen arbeta med hela fiktionen. Många gånger får dagens elever bara korta utdrag av exempelvis Hamlet, istället för att välja ut ett par fiktioner och verkligen fördjupa sig. Att läsa handlar inte bara om kvantitet utan det måste även finnas en strategi för att verkligen tillgodogöra sig språket och en djupare förståelse, säger Caroline Graeske, universitetslektor vid Luleå tekniska universitet.

Fiktionen en central ingång

Caroline Graeske är aktuell med boken Fiktionens mångfald om läromedel, läsarter och didaktisk design i vilken hon presenterar olika läsarter, eller strategier, för att ta sig an fiktioner.

– Ofta uppehåller sig svenskundervisning bara kring de subjekts- och handlingsorienterade läsarterna. Jag menar att även genusperspektiv, tematik, historik och form bör erbjudas alla gymnasielever, säger Caroline Graeske som oroas över vad denna utveckling inom svenskundervisningen kommer leda till.

– Vi ser redan nu att studenterna som kommer till universiteten har allt större problem att formulera sig både i skrift och tal och på sikt riskerar det att bli ännu värre. Språket är en så bärande del av oss människor och där ger fiktionen unika möjligheter till tolkning då den kan läsas och förstås på olika nivåer något som erbjuder en träning i kritiskt tänkande och därmed en ingång till högre kunskap och utbildning.

Berövas sitt modersmål

Med den nya läroplanen 2011 halverades svenskundervisningen på landets yrkesförberedande gymnasieprogram. Detta motiverades med att olika jobb kräver olika former av kompetenser. Men det är ett resonemang som Caroline Graeske avfärdar.

– Kunskapsmålen för Svenska 1 är de samma för alla och jag tycker att vi har ett ansvar för varenda elev. Som det är nu berövas delar av våra unga sitt modersmål och det är väldigt förargligt.
Ett led i att föra in fiktionen i ungas vardag kan också vara att dra nytta av spelvärlden menar Caroline Graeske.

– Där skulle vi kunna använda oss av vår rika litteraturhistoria och skapa miljöer och karaktärer som talar till de unga på deras egna villkor. Tyvärr hänger inte alltid skolan med i utvecklingen utan till vissa delar är skolmiljön fortfarande kvar i 1800-talet med papper och penna. Gamification är inte nödvändigvis nyckeln till all kunskap men vi måste hitta nya vägar att nå de yngre generationerna.

 

Kontakt

Caroline Graeske

Graeske, Caroline - Biträdande professor, Stf Prefekt

Organisation: Svenska med didaktisk inriktning, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik, Institutionen för konst, kommunikation och lärande
Telefon: 0920-491005
Rum: D505 - Luleå»

Taggar