snötipp
Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Multifunktionella ytor för regn och snö

Publicerad: 27 maj 2020

Kan integrerade snö- och dagvattenanläggningar i urban miljö, multifunktionella ytor, vara ett möjligt sätt att komma ifrån stora snödeponier och förorenat smältvatten?

Många nordiska städer tillhör den sub-arktiska klimatzonen som kännetecknas av långa kalla vintrar, där nederbörden stora delar av året faller som snö. Vanlig praxis vid snöhantering är att snön deponeras på större deponier utanför stadskärnan. Studier gjorda på smältvatten och snö från snödeponier har visat på höga koncentrationen av liknande föroreningar som i dagvatten. En annan aspekt på snödeponier är att det i Sverige finns regler för hur länge tillfälliga deponier, vilket snödeponier räknas till, får ligga innan de räknas som en permanent deponi och därmed omfattas av höga reningskrav.

Behandling av smältvatten från snödeponier är således viktigt, för att minska föroreningsgraden till närliggande recipienter. Vidare så skulle en minskad snötransport av motordrivna fordon innebära en vinst för miljön. I sin forskning utvärderar Emelie Hedlund Nilsson därför multifunktionella ytor inom stadskärnan som en potentiell lösning till utmaningarna med snödeponier. Ytor som både kan fungera som en snödeponi under vinterhalvåret och en dagvattenanläggning under den varmare säsongen. Något som skulle kunna medföra en ökad rening av smältvatten och en minskad transport av snö ut ur staden.

 

Snödeponi i Luleå
Snödeponi i Luleå

I ett första steg undersöker Emelie vilka designparametrar för en multifunktionell yta som kan vara av särskild vikt att ta i beaktning i sub-arktiskt klimat. Under hösten 2019 sammanställdes historiska nederbörds- och temperaturdata från 10 städer i Sverige, Norge och Island. Analysen av väderdata resulterade i en kartläggning av områden där risk för kraftigt regn och snösmältning kan ske samtidigt.

Modellering av regn på snö som smälter har tidigare visat att det kan medföra en signifikant volymökning av dagvatten som måste hanteras. Ur regnmönstret för staden Luleå går det att utläsa att större nederbördshändelser sker under   snösmältning (mars-maj). Större regn-händelser under den perioden kan medföra en risk för regn på snö och således stora volymer dagvatten som behöver hanteras. Forskningen om multifunktionella ytor i urban miljö och kallt klimat möjliggörs genom det Vinnova-finansierade projektet DRIZZLE. Resultaten kommer att fungera som ett stöd i kommunal verksamhet där ansvaret för snöhantering ofta ligger.

 

Emelie Hedlund Nilsson

Emelie Hedlund Nilsson

Emelie Hedlund Nilsson, Kommundoktorand

Organisation: VA-teknik, Arkitektur och vatten, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser