Hoppa till innehållet
Brenda Vidal
Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Hållbarhet och reningseffektivitet av småskaliga avloppsystem

Publicerad: 2 januari 2019

Doktoranden Brenda Vidal presenterade den 19 december 2018 sin licentiatuppsats ”Små avloppsystem – En integrerad utvärdering av funktion och hållbarhet”.

Biträdande professor Arve Heistad vid Norges miljö- och biovetenskapliga universitet (NMBU) var diskussionsledare. Uppsatsen handlar om fosfor- och bakteriereduktion i befintliga små avloppsystem samt en teoretisk jämförelse mellan olika lösningar baserade på hållbarhetsindikatorer.

Små lokala avloppssystem för insamling och rening av avloppsvatten är vanligt förekommande i omvandlings- och landsbygdsområden i många länder. Dessa system fungerar ofta sämre än förväntat vilket kan leda till effekter på recipienter, ökad risk för folkhälsan och begränsa systemens hållbarhet. En djupare förståelse för hållbarhetsdimensioner och avvägningar mellan olika indikatorer kan stödja planering och implementering av hållbara lokala avloppsystem för specifika sammanhang. I denna uppsats utvärderades hållbarhet och funktion av enskilda avloppssystem. Brenda definierade en uppsättning indikatorer för bedömning av ett antal enskilda avloppsalternativ samt undersökte några systems prestanda för rening av hushållsavloppsvatten i en fältstudie. Särskilt fokus lades på reduktion av fosfor (P) och indikatorbakterier på grund av deras relevans i relation till övergödningsrisk och folkhälsoperspektiv.

Multikriteriestudien, som inkluderade LCA, litteraturstudie och massbalanser användes för att jämföra avloppsreningsalternativ som markbaserade system, källsortering och minireningsverk. Dessutom gjordes proportionerliga flödesmätningar och vattenprover analyserades ytterligare för organiskt innehåll, fosfor, indikatorbakterier, suspenderade fasta ämnen och pH.

Multikriteriestudien visade att system som separerar gråvatten – svartvatten samt urinseparerande system var de mest hållbara alternativen i basfallsscenariot och när näringsrelaterade indikatorer var viktiga (scenario 2). Markbäddar och infiltrationsanläggningar rankades högst när rening och återvinning av näringsämnen inte var viktigt (scenario 1) och (i kombination med kemisk P-rening) när indikatorer relaterade till energi och klimatförändringar viktades högst (scenario 3). Fältstudien visade att de markbaserade systemen generellt hade låg P-reningskapacitet och ofta överskreds kriterierna för utmärkt vattenkvalitet enligt EUs badvattendirektiv avseende intestinala enterokocker och E. coli. I gengäld renade alkaliska fosforfällor fosfor mer effektivt men insamlade data kunde generellt inte påvisa någon ytterligare minskning av bakterieinnehållet i avloppsvatten i fosforfällorna.

Sammantaget, spelar systemets robusthet en viktig roll vid bedömningen av deras hållbarhet och reningseffektivitet. Tillräcklig rening av näringsämnen och patogener måste säkerställas genom lämplig konstruktion, drift och underhåll.

Brenda Vidal

Vidal, Brenda - Doktorand

Organisation: VA-teknik, Arkitektur och vatten, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
Telefon: 0920-493574