110 miljoner till hållbara dagvattenlösningar

– Jag är mycket glad, tacksam och överväldigad över att vi inom dagvattenområdet får den här fantastiska möjligheten, inte minst med tanke på den tuffa konkurrens som rådde, säger Maria Viklander, professor i VA-teknik på Luleå tekniska universitet. 

Det är Vinnova som står bakom de åtta nya kompetenscentren, som utgör en del av regeringens initiativ med strategiska samverkansprogram. Syftet är att universitet och företag tillsammans ska bedriva forskning i världsklass inom områden som är viktiga för Sverige. Ny teknik och kunskap ska föras ut via näringslivet och andra delar av samhället och bidra till utvecklingen av nya produkter, processer och tjänster.

Ett av de åtta nya kompetenscentren är DRIZZLE (tidigare benämnt VINNWATER) på Luleå tekniska universitet. DRIZZLE har en finansiering på 110 miljoner kronor under fem år.

– Vinnovas satsning på nya kompetenscentrum är viktig för svensk forskning och innovation. Det är mycket glädjande att Luleå tekniska universitet får ett av dessa kompetenscentrum – det bekräftar vår styrka vad gäller samverkan och forskning för hållbara samhällslösningar, säger Johan Sterte, rektor för Luleå tekniska universitet.

Minska belastningen på vattendrag

Visionen är att utveckla banbrytande, forskningsbaserade dagvattenlösningar, som minimerar föroreningsbelastningen på sjöar och vattendrag, och som fångar de möjligheter som dagvattenavrinning kan erbjuda. DRIZZLE, som ska ledas av professor Maria Viklander, kommer att involvera ett stort antal personer, både från Luleå tekniska universitet och andra parter.

– Det här är ett kvitto på att allt forskningsarbete som vi lagt ner under många år gett frukt. Tillsammans inom DRIZZLE ska vi nu ta nästa steg, säger Maria Viklander.

 De sju övriga kompetenscentren, som kommer ledas av KTH, Chalmers, Linköpings universitet och Acreo Swedish ICT AB, rör forskning inom bland annat sensorteknik, resurseffektiva fordon, additiv tillverkning och biologiska läkemedel.

 – Tillgång till bra forskningsmiljöer och möjligheter till samarbeten med universitet spelar en viktig roll för Sveriges möjligheter att behålla och attrahera kunskapsintensiva företag. Tidigare erfarenhet visar tydligt att den här typen av samarbeten stärker innovationsförmågan i företagen som deltar, säger Charlotte Brogren, generaldirektör för Vinnova, i en kommentar.

Varje kompetenscentrum får finansiering från Vinnova med mellan fyra och åtta miljoner kronor per år under fem år, maximalt 36 miljoner. Utöver det bidrar universiteten och företagen som deltar med lika mycket vardera.

I media: