Dagvattenbrunnars funktion inom hållbar dagvattenhantering
Prioriteringar för våra städer och recipienter har förändrats och detta behöver även vår uppfattning om dagvattenbrunnar. När våra städer utvecklas för att uppnå hållbarhet måste vi få en bättre förståelse för prestanda och effekter av dagvattenbrunnar för att säkerställa att deras roll inom bredare hållbara dagvattenstrategier är faktabaserad.
Efter en första genomförd kontaktrunda med ett urval kommunalt dagvattenansvariga kommer Haoyu Wei att utvärdera dagvattenbrunnars förmåga att avskilja sediment, under dagens förhållanden såväl som framtida klimatscenarier. Resultaten kommer att kunna användas för säkrare drift idag samt stödja framtida diskussioner om dagvattenbrunnars funktion - inom ramen för hållbar dagvattenstrategi.
Hur väl och hur säkert sandfång i dagvattenbrunnar avskiljer sand och grus har länge ifrågasatts, trots att dagvattenbrunnar används i stor utsträckning. Noterbara variationer i reningsgrad har rapporterats, vilket ifrågasätter förmåga och tillförlitlighet. Vissa fältstudier indikerar att sandfång maximalt endast avskiljer 30% av inflödande sediment. Denna låga siffra hävdas bero på otillräckliga underhålls/tömningsrutiner av dagvattenbrunnar och/eller ökande extrema regn.
Om nivån överensstämmer med verkligheten ställs städernas ledningsnätspersonal inför stora utmaningar när det gäller att hitta rätt frekvens av brunnstömning - med en begränsad budget. Då dagvattenbrunnar ofta är placerade i högtrafikerade miljöer är tömning och liknande brunnsarbeten dessutom numera förknippade med omfattande säkerhetsåtgärder, som kräver noggrann planering och välmotiverad insatsfrekvens. Måhända som en följd av detta töms endast 5 % av dagvattenbrunnarna årligen i Oslo – jämfört med den äldre svenska tumregeln att tömma flertalet årligen. Ökande frekvens av kraftiga regnhändelser inverkar dessutom högst sannolikt negativt på dagvattenbrunnars sandfång och i slutänden hela dagvattensystemet.
Syftet är att framta ny kunskap om dagvattenbrunnars funktion som ett reningssteg på kort sikt och en föroreningskälla på lång sikt, alltså att primärt avsatta sediment i brunnen efterhand kan riskera att återsuspenderas/re-mobiliseras under större regnhändelser och vidareföras i rörsystemen. I en nyligen färdigställd artikel värderades med detta i bakhuvudet re-mobilisering av tidigare avsatta sediment i dagvattenbrunnar under olika väderförhållanden och underhållsfrekvenser (se figuren). Texten pekar mot behovet av bättre förståelse för vad som styr sedimenteringseffektivitet och re-mobilisering i dagvattenbrunnar, därmed också deras potentiella roll som (extra) föroreningskälla under extrema regnhändelser. . Resultaten bedöms vara relevanta för de som arbetar inom planering och underhåll av dagvattenbrunnar, övergripande kopplat till de åtgärder som bidrar till att uppfylla recipientkraven i EU:s Vattendirektiv.
