Examensarbete om gröna tak
Jonathan Hjelm har avslutat sina studier i Naturresursteknik med ett examensarbete om gröna tak.
Ökad urbanisering leder till en ökad mängd hårdgkorda ytor , vilket leder till en försämring av den naturliga hydrologiska funktionen. Urbant dagvatten kan därför påverkar recipienten (t.ex. via erosion) eller det urbana området själv (t.ex. översvämning). Genom att integrera naturbaserade system in i det urbana området kan dessa problem minskas. En sådan teknik är gröna tak.
Majoriteten av forskningen och utvecklingen om gröna tak har fokuserat på förhållandena i Centraleuropa, vilket har ett klimat som gynnar vissa typer av växter. Genom att installera ett grönt tak med samma växter i det subarktiska klimat i norra Sverige skulle utsätta växterna för ett klimat de kanske inte är anpassa de för, och tillväxten skulle vara begränsad. Växterna hjälper öka det gröna takets förmåga att behålla och uppehålla regnvatten och därför var syftet med denna examensuppsats att undersöka om gröna taks funktionalitet kunde öka genom att plantera lokala väx ter anpassade för det subarktiska klimatet på dem. Konventionella gröna tak beväxt m ed sedumväxter var hypotiserat att ha försämrad funktion att behålla och uppehålla vatten i kalla klimat eftersom växterna var placerat i ett klimat de kanske inte var anpassade för.
I denna studie undersöktes det om funktionen av gröna tak kunde öka genom att plantera lokala växter. Studien genomfördes på pilottak på LTUs campus i Luleå. Växterna valdes baserat på Grimes teori om växters överlevnadsstrategier vilket beskriver konkurrenter , stresstolerat orer och ruderater som tre olika växtgrupper med olika överlevnadsstrategier. Olika växter från varje strategi valdes och planterades på de gröna taken. Det var fem tak per överlevnadsstrategi och fem tak där alla strategier var blandade. Konventionella sedumsväxter planterades också på fem tak för att kunna jämföra de gröna takens prestation. Fem kontrolltak med enbart substrat och ett referenstak gjort av stål installerades också. Totalt sju regnfall analyserades och få signifikanta skillnader kunde hittas mellan konkurrenter, stresstoleratorer, ruderater och mixen.
En slutsats är att stresstoleratorerna ökar gröna taks prestation mest, men på grund av den relativt korta studietiden så rekommenderas fortsatt mätning för att dra ytterligare slutsatser. Växterna baserade på överlevnadsstrategier förbättrad e funktionen av de gröna taken relativt till sedum eller enbart substrat. Täckningsgraden av växter på taken påverkade inte de gröna takens prestation. Konkurrenter, stresstoleratorer, ruderater och växtblandningen hade alla större storlek på växterna än sedum, vilket antagligen är anledningen till deras ökade förmåga att förbättra gröna tak.
[http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-73000]
