Föroreningar i biofilter och långtidsfunktion i kallt klimat
Under hösten 2022 kommer Robert Furén att presentera sin licentiatavhandling inom DRIZZLE – centrum för dagvattenhantering med titeln “Storm water bioretention: Pollutant occurrence and accumulation in filter material and forebay” vid Luleå tekniska universitet. Resultaten visar bland annat på vikten av drift och underhåll vid sidan av god design för upprätthållande av god funktion över tid
I våra moderna städer samlas och blandas föroreningar med nederbörd, vilket tillsammans med hårdgjorda ytors snabba avvattning leder till stora utmaningar avseende hantering av såväl flöden som föroreningar. Biofilter är en relativt ny teknik för behandling av dagvatten i våra städer och blir alltmer vanligt förekommande i Sverige likväl som internationellt. Biofilter är ofta placerade som en del av våra urbana dagvattensystem där såväl reningsfunktion för skydd av recipient som andra estetiska värden är av stor betydelse.
Roberts forskning inriktar sig på studier av biofilter för dagvattenrening i urbana miljöer med fokus på ackumulation av föroreningar och reningsförmåga över tid. För studier av biofilters funktion är filtermaterialet viktigt då det har stor effekt på reningen. Men även anläggningens design som helhet med placering av inlopp och fördammar kan ha stor betydelse för långtidsfunktion. Fältstudier av biofilter påbörjades under hösten 2019 i USA och analyser av resultat har pågått under 2020 och 2021 för publicering av resultat under 2022.
Resultaten av studierna visar bland annat på att halt och förekomst av metaller (Cd, Cr, Cu, Ni, Pb och Zn) samt fyra grupper av organiska föroreningar (PAH:er, PCB, ftalater och alkylfenoler) är störst i ytlagren och nära inlopp. Resultaten visar även på att metaller är relativt mobila i filtermaterial och att det kan finnas risk för urlakning över tid eller vid hantering av filtermaterial och sediment från anläggningar som varit i drift en längre tid. Sammantaget ger resultaten en bild av hur olika ämnen binds och ackumuleras i biofilter men även på de risker som byggs in över tid.
Därigenom bidrar resultaten till ökad förståelse och bättre bedömningar av hur anläggningar skall designas och skötas för att uppnå bättre funktion och minskad risk för spridning av föroreningar i samband med drift och underhåll såsom framtida utbyte av filtermaterial.
