Intensivt regn ett hot mot stadens vattensystem
Framtidscenarier från globala och regionala klimatmodeller förutspår intensivare regnperioder. Nederbörd i form av regn har stor betydelse för hur dagvattensystemen, och de föroreningar som spolas ned i dessa, påverkar miljön.
Doktoranden Matthias Borris använder en urban hydrologisk modell för att studera hur klimatförändringar påverkar mängden föroreningar som transporteras med dagvatten i stadsmiljöer. Modellen kan även användas för att testa olika strategier för att anpassa dagvattensystem till klimatförändringar som påverkar regnandet.
- De globala klimatmodeller som finns behöver skalas ned till lokala förhållanden, t ex till områden av Luleås storlek, säger han. Min modell använder klimatdata från SMHI som speglar både nutida och framtida scenarier. Modellen gör att det blir möjligt att se hur stadsmiljöns ytor - asfalt, plåttak, byggnader mm som vattnet samlas på - kan anpassas till förändrade regnmängder, regnets intensitet och andelen torra perioder. Med hjälp av scenarierna kan man förändra regnets egenskaper och studera hur ändrade regnförhållanden påverkar halterna av föroreningar i dagvattnet när sediment, tungmetaller eller bakterier från trafiken, byggnader och annat spolas bort
Regn under vintern kommer troligen också att bli vanligt. När marken är frusen påverkas avrinningen. Biofilter, i stället för asfalt, eller gröna tak, i stället för plåttak, är alternativ som kan förbättra avrinningen av dagvatten och hanteringen av föroreningar. Projektet Hydroimpact – Dagvattenkvalitet i ett förändrat klimat finansieras av Formas och bedrivs i samarbete med SMHI och Lunds universitet.
Text: Åsa Svedjeholm