
Karakterisering av lösta metaller i dagvatten
Metaller i dagvatten förekommer i många kemiska former, vilka påverkar mobiliteten och transporten av metallerna i dagvattennätet samt vilken miljöpåverkan metallerna kommer ha i recipienten.
För att bidra till förståelsen av de karakteristika egenskaperna hos olika kemiska former av metaller i dagvatten så undersöker Sarah Lindfors inom ramen för sina doktorandstudier och kompetenscentret Drizzle (Vinnova) samt projektet Anonyma källor (Formas) olika aspekter av lösta metaller i dagvatten då dessa anses ha störst mobilitet och miljöpåverkan.
Mer specifikt har arbetet syftat till att undersöka förekomsten av Cu, Ni och Zn, vanligt förekommande metaller i dagvatten, i olika storleksfraktioner och faser (inklusive labila och modellerade biotillgängliga fraktioner). Dessutom har det undersökts hur faktorer som markanvändning och årstider påverkar dessa fraktioner. En utvärdering har gjorts över hur den labila fraktionen samt modellerade värden av metallers biotillgänglighet relaterar till de storleksfraktioner som uppmätts. Den labila fraktionen är en kvantifierbar fraktion som definieras som tillgänglig för upptag av biota, t.ex. fria metalljoner eller molekyler som kan släppa ifrån sig metalljoner.
Dagvatten i form av regn och snösmältning från olika urbana områden har samlats in och undersökts med filter för att bestämma partikulär och löst storleksfraktion, följt av ultrafiltrering för att bestämma fördelningen mellan kolloidal och sant löst fraktion inom den lösta fraktionen.

Resultaten visade på att den lösta fraktionen av Cu, Ni och Zn dominerades av den sant lösta fraktionen över kolloidala fraktionen oavsett markanvändning och säsong. En jämförelse mellan fraktioneringsresultaten och modellerad biotillgänglighet indikerade att både sant löst och kolloidal fraktion bidrar till den biotillgängliga fraktionen. Fraktioneringsdata och mätningar av labila metaller gav en bild av att den lösta fraktionen av metaller i dagvatten kan innehålla en komplex komposition av kolloider, labil och sant löst fraktion. Dessa resultat indikerar att kompositionen av metaller i dagvatten kan innebära en risk för vattenlevande organismer och för att lyckas med behandling av dagvatten kan det krävas mer än en reningsteknik.