Matavfallskvarnar allt populärare
Matavfallskvarnar installerade i diskhon som maler ned rester från måltider har stigit i popularitet. Samtidigt finns det en utspridd oro om att den extra belastningen på kommunalaledningsnät i förlängningen kan leda till avloppsstopp. Forskare vid Luleå tekniska universitet undersökte detta eventuella problem i en rapport 2012.
Matavfallskvarnens vara eller icke vara i svenska kommuner har varit en omdebatterad fråga på senare år. Förespråkare brukar framhålla en minskad mängd solitt avfall som måste transporteras på hjul samt ett större uttag av biogas från reningsverkens rötningsanläggare, medan kritiker å andra sidan menar att den extra andelen organiskt avfall exempelvis kan skapa fler avlagringar i ledningsnätet. Med hänvisning till bland annat det senare argumentet mot matavfallskvarnar har de flesta svenska kommuner intagit en negativ hållning till kvarnar och tillåter i dagens läge ej påkoppling för enskilda hushåll.
– Vår studie från 2012 belyser bland annat att kvarnarna inte klarar av att finfördela vissa typer av matrester som exempelvis äggskal. Dessa samlas istället i ledningar med svackor och dålig lutning, säger Annelie Hedström, forskare inom VA-teknik på Luleå tekniska universitet.
Slutsatsen i Luleå tekniska universitets studie blir att matavfallskvarnar bör undvikas på sektioner av ledningsnät som tidigare erfarit problem med igensättningar. För att ytterligare minimera risken för framtida problem bör information om vilka matrester som inte är förenliga med en matavfallskvarn distribueras till hushåll som ska installera apparaten.
Nedan kan du läsa en längre sammanfatting av forskningen på detta område samt originalrapporten.
[https://www.ltu.se /cms_fs/1.144195!/file/Matavfallskvarnar%20-%20l%C3%A5ngtidseffekter%20p%C3%A5%20ledningsn%C3%A4t.pdf]
