Matrester i avloppet – utmaning för kommuner
Tänk vad bekvämt att bara trycka på en knapp så mals ditt matavfall ned och spolas ut i avloppsnätet. LTU-forskare inom VA-teknikområdet undersöker om vårt svenska vattenledningsnät klarar att hantera matavfall från avfallskvarnar, något som kan bli aktuellt i kommuner som idag saknar sortering av hushållsavfall
Långtidsstudier av hur det svenska avloppsledningsnätet klarar matavfall saknas idag. Matavfallskvarnar är dock bekvämt för hushållen och en efterfrågan börjar synas i vissa kommuner. Farhågor finns nu, t ex att vattenledningsnätet stockar igen när matavfallet spolas ut i ledningarna, eller att reningsverken påverkas negativt. Det finns även problem kopplade till taxor och transfereringar av pengar inom kommunerna.
Forskaren Annelie Hedström och doktoranden Jonathan Mattsson har filmat avlagringar i drygt en mil av Surahammars Hallstahammars och Smedjebackens avloppsledningsnät, där två av orterna infört avfallskvarnar.
- Vi studerar om materialet och lutningen på ledningarna har betydelse om man installerar avfallskvarnar i stället för att kompostera, säger Annelie Hedström. Avlagringarna klassificeras efter en fyrgradig skala. Generellt ser vi att det blir mer avlagringar med avfallskvarnar men de flesta avlagringarna är av första graden. Utifrån detta drar vi slutsatsen att ledningsnätet klarar avfallet. Däremot ser vi att sediment lätt fastnar i svackor i ledningarna. Äggskal är ett exempel som ställer till problem.
Resultatet av studierna pekar även på behov av fortsatta studier om hur avfallskvarnar påverkar ledningarna i mycket tättbebyggda områden och eventuellt även bildandet av farligt svavelväte. Närmast i tid ligger att ta fram ett verktyg för kommuner och andra som har behov av att testa vilken sorts ledningar som klarar matavfall. Planer finns även på att utvärdera avlagringar med hjälp av en robot som placeras på en kamera som filmar avlagringarna i näten.
Text; Åsa Svedjeholm