Mikroskräp i urban miljö: Analys av antropogena partiklar ackumulerade i snö

Lovisa har under vårterminen 2018 provtagit och analyserat mikroplast och annat mikroskräp i snö från stadsmiljö. Hon valde att rikta in provtagningen på orörd snö och tog prover från olika grönytor i centrala stan, i ett bostadsområde och i ett handels- och industriområde.

– Metoden att provta snö och ta proverna genom hela snötäcket för att studera förekomsten av mikroskräp har vi inte sett i någon tidigare studie. Det är en bra metod för att kunna jämföra resultaten mellan olika platser. Eftersom partiklarna ackumulerats under en längre tid, ja ända sedan snön la sig, så riskerar man inte att ta sina prov just när det är tillfälliga och kortvariga låga eller höga värden vilket ju i så fall blir missvisande, säger Heléne Österlund, handledare för detta examensarbete.

Efter att snöproverna tagits smältes de i labb och filtrerades genom två filter med storlekarna 300 µm respektive 50 µm. Filtren analyserades under mikroskop genom att kategorisera och räkna antalet partiklar på varje filter. Ur resultaten går att se att den vanligaste kategorin var svarta antropogena partiklar såsom förbränningspartiklar och vägslitage. Den näst största kategorin var fibrer (inkluderat både naturliga och syntetiska). Svarta gummipartiklar detekterades i prover från platser nära trafikerade vägar och antogs vara däckslitage. Endast ett fåtal plastfragment detekterades totalt genom hela studien. Vid snösmältning kan man förvänta sig att en del av partiklarna dröjer kvar och fastnar i gräset medan andra följer med smältvatten till recipienten.

Förekomsten av mikroskräp i snö är därmed viktig kunskap att ta med sig i arbetet att förebygga spridning av mikroplast och annat mikroskräp.