Naturbaserade biofiltersystem för dagvattenrening
Under de senaste decennierna har blågrön infrastruktur utvecklats för att fördröja och rena dagvatten. Bland dessa system är biofilter ett naturbaserat system som har stor potential att förbättra dagvattenkvaliteten i avrinningsområdet. Flera studier pågår inom Dag&Nät för att undersöka dagvattenreningen i olika biofiltersystem i fält. Anläggningarna undersöks i olika urbana områden i Stockholm, Malmö, Sundsvall och Växjö.
Ett av dessa projekt fokuserar på organiska miljögifter. En provtagningskampanj genomfördes i anslutning till ett cirka 4,7 hektar stort avrinningsområde vid E4-bron i Sundsvall. Först analyserades dagvattenkvaliteten för organiska mikroföroreningar. Därefter undersöktes potentiella indikatorparametrar som kan vara indikatorer för föroreningsnivåerna i framtida kontrollprogram vid denna anläggning. Därefter studerades ett växtbevuxet biofilter och ett sandfilter med försedimentering. Sand- och biofiltret kan utvärderas parallellt för att förstå reningseffektiviteten och koncentrationsvariationen hos organiska mikroföroreningar i de två systemen med och utan växter.
Resultaten visade att dagvattnet innehåller en signifikant (riskabel) koncentration polyaromatiska kolväten (PAH, främst medeltunga och tunga molekyler), tunga petroleumkolväten (PHC:er), bisfenol A (BPA), suspenderade ämnen och ibland alkylfenoler som bör renas innan vattnet släpps ut i recipienten. Grumlighet (turbiditet) var en relativ bra indikator för koncentrationen av PAH:er och tyngre PHC:er. Totalt organiskt kol och konduktivitet skulle kunna vara lämpliga indikatorer för BPA-koncentration i dagvatten.
Analys av vattenkvaliteten vid utflödet av anläggningen visade att sandfilter kunde i medeltal rena 52% av organsika miljögifter och växtbevuxna biofilter >80%. Däremot bidrog inte försedimenteringssteget med någon rening.
Sammanfattningsvis visade studien att dagvattenbiofilter kan vara effektiva lösningar för att avlägsna organiska miljögifter. Utformningen behöver dock fortfarande vidareutvecklas för att optimalt kunna rena många typer av dessa ämnen. Dessutom visade studien att de undersökta indikatorparametrarna har potential och skulle kunna användas som en förenklad metod för övervakning av dagvattenkvaliteten. På så sätt skulle dyra analyskostnader kunna minskas i framtiden. Detta kräver dock fler undersökningar framöver.
