Normalisering av avloppsprover för att förstå koncentrationerna av SARS-CoV-2
Frida Isaksson är nu färdig med sitt examensarbete. Hon har läst miljö och vatten på civilingenjör naturresursteknik vid Luleå tekniska universitet. Hennes studie syftade till att öka kunskapen kring vilka faktorer som påverkar koncentrationen av icke-smittsam SARS-CoV-2 RNA i avloppsvatten samt visa på olika normaliseringsmetoder för att tolka koncentrationerna i avloppsproven.
Många faktorer påverkar den mätbara koncentrationen av RNA från SARS-CoV-2 i avloppsvattnet. En typ av faktorer som spelar roll är hur många som är sjuka, vilken mängd virus som utsöndras i avföringen och hur den utsöndringen relateras till t ex sjukdomsförlopp och virustyp. Vidare påverkas viruset av miljön i avloppssystemet. En annan typ av faktorer som påverkar koncentrationerna är hur många människor som använder sig av avloppssystemet och hur mycket grundvatten och nederbördsvatten som rinner in i avloppssystemet och späder ut proverna. Antalet människor som för tillfället använder systemet är särskilt viktigt när man har en stor andel arbetspendlare eller många turister under delar av året. Utspädningen av loppsvattnet är omfattande i Sverige, ca 100 %, men varierar över året och beror på om det nyligen har regnat eller inte.
– Syftet med detta examensarbete var att undersöka olika normaliseringsmetoder för att ta hänsyn till utspädningseffekter och antalet människor som använder systemet när man analyserar koncentrationerna av RNA från SARS-CoV-2. Data utvärderades statistiskt i relation till antalet positivt provtagna i de områden i Luleå respektive Råneå som var kopplade till vardera orts reningsverk säger Lian Lundy, gästprofessor i VA-teknik vid Luleå tekniska universitet.
Resultaten visade på en större korrelation mellan antalet positivt testade och normaliserade värden av SARS-CoV-2 i avloppet då normaliseringen baserades på beräknat antal personer utifrån kväve- och fosfor koncentrationer i avloppet, alternativt koncentration pepparvirus i samma avloppsvatten. Att enbart ta normalisera i relation till flödesvariationer uppmätta på reningsverken resulterade i en lägre korrelation. I Råneå, med ett mindre reningsverk, indikerades en pik av SARS-CoV-2 RNA i avloppsvattnet 5-8 dagar före de kliniska testerna visade det samma, beroende på normaliseringsmetod. För det större reningsverket i Luleå var motsvarande tid 0-2 dagar.
Under provtagningsperioden som inföll vintern 2021 var flödena in till reningsverket rätt stabila. Nederbörden föll som snö och grundvattennivåerna var svagt sjunkande. Samtidigt rådde en rekommendation att de som kunde skulle arbeta hemifrån, vilket gjorde att antalet pendlare var lägre än normalt och nästan inga gjorde tjänsteresor eller åkte på semester. Med anledning av dessa faktorer kunde inte några tydliga skillnader ses mellan de normaliseringsmetoder som baserades på utsöndrad mängder kväve, fosfor eller pepparvirus i urin och avföring. Mer studier under andra årstider krävs för att se om ytterligare skillnader finns, och om olika normaliseringsmetoder ska användas beroende på säsong.
Frida Isaksson har nu avslutat sina studier vid Luleå tekniska universitet och börjat arbeta som VA-ingenjör på konsultföretaget AFRY. Handledare för examensarbetet har Lian Lundy, LTU, varit och Annelie Hedström, LTU var examinator. Anna Székely och Nahla Mohamed från SLU i Uppsala har också bidragit till detta projekt, särskilt med sina kunskaper om detektion av RNA i avloppsvatten. Från LTUs sida har projektet finansierats av det Vinnovafinansierade kompetenscentret Drizzle.
[https://ltu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1645985/FULLTEXT01.pdf]
[/edu/program/TCVMA]
[/edu/program/TCNRA]
[/research/subjects/VA-teknik/DRIZZLE]
