”Programmets fokus på våra vattensystem ur ett resursperspektiv är unikt”

I vilka kurser möter studenterna dig?

– Jag är mest involverad i kurserna som handlar om avloppssystem, hållbarhet och globala perspektiv: decentraliserade småskaliga avloppssystem (år 3), resurseffektiva avloppssystem (år 4), systemanalys (år 4), vatten och sanitet i ett globalt perspektiv (år 5). Direkt i första läsperioden på nya programmet har jag även en mindre del undervisning i kursen Innovativ vattenhantering.

Berätta lite om kurserna du undervisar i?

– Det är jättespännande kurser! Innovativ vattenhantering är en introduktionskurs som på ett översiktligt sätt introducerar hela utbildningen. Det mesta som översiktligt diskuteras där kommer vi att fördjupa oss mer i, i senare kurser, exempelvis i Resurseffektiva avloppssystem. Systemanalyskursen är en viktig del i att planera för nya vatten- och avloppssystem, dvs som beslutsstöd i den processen. Våra studenter kommer, när de är färdiga, ofta att sitta i beslutsfattande positioner, och systemanalyskursen förbereder för sådana roller. Vatten och sanitet i ett globalt perspektiv tar upp problembilder, tekniker och systemlösningar för VA-service för länder med andra förutsättningar än Sveriges. Den kursen kommer att ge en bra grund att stå på för internationellt arbete.

Vad vill du att studenterna ska få med sig från dina kurser?

– Jag vill att studenterna tar med sig ämneskunskap från kurserna, förstås, men också sätt att tänka och en nyfikenhet att utforska just det ämnet mer. Att de fått inspiration att jobba vidare med just de frågorna efter färdig utbildning och kanske att söka praktik/exjobb inom dessa ämnen.

Hur vill du vara som lärare?

– Jag vill vara engagerad, engagerande och inspirerande och bidra med den erfarenhet och kunskap jag har. Det kan ibland vara svårt att få igång en engagerad diskussion i undervisningen – det är en utmaning för mig som lärare att skapa förutsättningar för denna att ske.

Varför är det så roligt att undervisa?

– Det är jätteroligt att undervisa! När det väl blir engagerade diskussioner och det märks att studenterna är engagerade, då blir jag jätteglad för då finns det en öppenhet och möjlighet för både studenterna och jag själv att utvecklas och lära oss mer.

Du är inte bara lärare, du forskar också. Vad forskar du inom?

– Jag forskar inom resurseffektiva avloppssystem med fokus på resursanvändning ifrån olika avloppsfraktioner. Om man källsorterar avloppet vid källan, det vill säga inte blandar ihop bad-, disk- och tvättvatten med klosettvatten kan man lättare behandla dessa avloppsfraktioner för återanvändning av resurserna, i form av vatten och värme i BDT-vatten och växtnäring i KL-vatten). Jag bihandleder två doktorander som forskar på detta på LTU och så samarbetar jag med flera andra för att titta närmare på svårigheterna med att införa källsorterande avloppssystem i Sverige idag.

Varför ska man läsa vattensystem och miljö?

– Därför att det är så otroligt viktigt att vi förändrar vårt sätt att förhålla oss till och hantera de stora flödena av vatten (och resurserna i vatten) som går igenom våra samhällen. I den här utbildningen får studenterna både lära sig om innovativa sätt att omhänderta dagvatten, bland annat blågröna strukturer (som bidrar till både miljömässig och social hållbarhet, attraktivare stadsmiljöer etc.), och hur vi ska bygga/anpassa städer som klarar framtidens klimatutmaningar.

– Dessutom får studenterna lära sig hur vi kan hantera vatten- och avloppsflöden på mer hållbara sätt än vi gjort tidigare, där resurserna i flödena (vatten, växtnäring, värme, organiskt material) är i fokus och där vi strävar efter att resurshantering ska styra system- och processval i framtidens system. Avloppsflödena genom våra samhällen är otroligt stora och innehåller många resurser som i dagens system inte kan tas om hand på ett effektivt sätt. Den här utbildningen ger studenterna den perfekta förberedelsen för att förändra våra vattensystem i grunden för ett framtida hållbart, cirkulärt samhällsbyggande både i staden och på landet.

Vad är unikt med utbildningen?

– Fokuseringen på våra vattensystem ur ett resursperspektiv är unikt – våra vatten- och avloppssystem är bärare av vatten, växtnäring, värme och organiskt material, som vi måste bli bättre på att ta omhand och cirkulera för hållbarare samhällen i framtiden. När en resurs som växtnäring hamnar på fel ställe, i sjöar och vattendrag, blir de istället ett problem.

– Konventionell avloppshantering, exempelvis, är fokuserad på att skydda sjöar och vattendrag från övergödning genom att man i änden av röret, på reningsverket, utvecklar mer och mer avancerade reningsprocesser för ett blandat avloppsvatten. Det är förstås inte fel i sig, vi måste faktiskt bli ännu bättre på att skydda vattendrag från övergödning! Men det blir svårt att jobba med cirkulär ekonomi och resursutvinning om man inte bygger sina system för detta från början (en parallell är exempelvis att det är svårt att göra kompost på blandat hushållsavfall – när vi för ganska länge sedan bestämde oss för att vi ville ta tillvara resurserna i våra matrester, då fick vi gå från att blanda hushållssoporna till att sortera ut matavfallet separat).

– Den här utbildningen är alltså unik för den kommer att ge studenterna verktyg och kunskap för att skapa framtidens hållbara VA-system, exempelvis i nya stadsdelar, där resurser kommer att vara i fokus. Genom att exempelvis sortera ut växtnäringsrika flöden och ta omhand om den resursen bidrar man också till att skydda våra vattendrag och sjöar från övergödning!

Varför lanseras den här utbildningen nu?

– Det finns en stor vilja till innovation och utveckling med fokus på cirkulära system och hållbarhet både i Sverige och internationellt. Därför ligger det helt i tiden att starta denna utbildning nu, så att vi kan börja utbilda framtidens civilingenjörer som får full koll på resurser och vatten!

Har du något råd till den som funderar på att läsa vattensystem och miljö?

– Engagera dig i utbildningen – det är superviktigt, det är fem år du spenderar på dig själv: ställ frågor till oss lärare, var aktiv på och utanför lektionerna, sök information och ifrågasätt om det finns oklarheter. Jobba gärna i grupp med andra studenter – det blir lättare, mer effektivt lärande i grupp och framför allt är det många som tycker det är roligare att lära tillsammans än ensam.

– Glöm inte att ha kul utanför studierna också, LTU är ett fantastiskt bra ställe att ha kul på med många olika studentföreningar och annat att engagera sig i. Vad sägs om Lulespexet, flera studentkörer, filmföreningen, dansförening, studentidrottsförening med många olika sektioner… Luleå är en jättebra studiestad och du kommer att få det toppenbra här om du stannar alla åren i stan men LTU erbjuder också ett antal möjligheter för utbytesstudier via många olika program, vilket kan ge dina studier en extra dimension. Kan vara värt att fundera på!

På vilket sätt samarbetar ni med näringslivet/industrin?

– Vattenfrågor är i mångt och mycket relaterat till samhällsutveckling så en av de viktigaste samarbetspartstyperna vi har är med kommuner. Vi i vår forskningsgrupp samarbetar nära med många kommuner och andra aktörer, exempelvis i olika forsknings- och samarbetskluster, exempelvis via program som DRIZZLE och Dag&Nät.

Elisabeth Kvarnström, Adjungerad professor

E-post: elisabeth.kvarnstrom@ltu.se

Organisation: VA-teknik, Arkitektur och vatten, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser