Vågar man dricka kranvattnet?

I ett pågående projekt arbetar Luleå tekniska universitet på uppdrag av Östersunds kommun med att försöka kartlägga eventuella källor och förhindra nya utbrott av smittan.  Man undersöker både effekterna av snösmältning på våren och vid regn under sommar och höst. Smält- och regnvatten hamnar via dagvattenbrunnar och ledningar direkt ut i Storsjön, Östersunds kommuns dricksvattenkälla och badvatten, utan att renas.  I de prover som tas undersöker man förekomsten av tungmetaller, näringsämnen, sedimentpartiklar samt fyra olika indikatorbakterier, naturliga bakterier och bakterier från avföring, s.k kolibakterier.
 

Generellt kan man säga att högre halter av metaller och partiklar finns samlade i snön och värdet av dessa ökar dramatiskt under vårens snösmältning. Det är alltså vinterns samlade utsläpp från t.ex industrier och avgaser från trafik som lagras i snö. Under sommar och höst med högre temperaturer och regn ökar mängden bakterier från t.ex fåglar, husdjur, kreatur, vegetation och aktiviteter på campingar och i sommarstugor , som med regnet spolas ut direkt i Storsjön via stadens dagvattenledningar.

- Vi mäter inte parasiter som cryptosporodium, säger Helen Galfi, doktorand vid VA-teknik på Luleå tekniska universitet. Istället är det mätningen av  de fyra indikatorbakterierna som är en viktig pusselbit för att se om andra sjukdomsframkallande bakterier eller parasiter kan förkomma i vattnet. Eventuell förekomst av cryptosporodium mäts dock i det vatten som tas från Storsjön till vattenverket för Östersunds kommun.

De fem provtagningsplatserna är noggrant utvalda för att försöka identifiera var i stadsmiljön eventuella smittor eller andra föroreningar kan alstras. De utvalda platserna är:

1. Sjukhusområdet
2. Östersunds centrum
3. Badhusområdet som även innefattar bostads- och rekreationsområden
4. Ett bostadsområde
5. Området med camping och travbana

Man vet sedan tidigare studier att urbaniserade områden ger större påverkan på dagvattenkvalitén och att fåglar ger högst påverkan för bakterier i dricksvatten.

I de resultat som presenteras från mätningarna i Östersund bekräftas denna kunskap. Området runt Östersunds centrum där också Mittuniversitetets campus ingår har de högsta halterna av föroreningar i dagvattnet.

Ny kunskap

I projektet har viss ny kunskap framkommit. Man har t.ex noterat att klostridier, en sporbildande levande organism, kan överleva under flera månader och utan näring i ledningsnätens sediment. Detta innebär att vid snösmältning eller regn så är det förutom de vanliga avrinningsområdena även ledningsnäten som  för indikatororganismer till ytvattentäkter som Storsjön.

Hur stor är risken att det som hände 2010 kommer att hända igen?

- I Östersund problemet är löst nu med UV-behandling av vattnet i vattenverket, men det finns en  risk att liknande utbrott sker på andra ställen i Sverige där dricksvattnet kommer från ytvattentäkter med påverkan av mänskliga aktiviteter, säger Helen Galfi, VA-Teknik.

Forskningsämnet VA-teknik vid Luleå tekniska universitet fokuserar mot kunskapsbyggande kring vattenförsörjnings- och avloppssystem med utgångspunkter i hållbarhet och klokt resursutnyttjande.

Läs mer