Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Forskarutbildning i arbetsvetenskap

Publicerad: 8 januari 2009

Det har bedrivits forskarutbildning i Arbetsvetenskap vid LTU sedan 1974. Den första doktorsavhandlingen försvarades 1980 och under de efterföljande fyra decennierna har vi utbildat 62 doktorer. Om vi räknar in den lite bredare arbetsvetenskapliga miljön har vi utbildat 108 doktorer.

Doktorander som är inskrivna i vår forskarutbildning tar vanligen en teknologie eller filosofie doktorsexamen i arbetsvetenskap. Våra doktorander arbetar vanligen i ett eller flera av våra forskningsprojekt och skriver sina artiklar och sin avhandling som en del av detta. Hur vår forskarutbildning är upplagd finns beskrivet i den allmänna studieplanen (ASP) för forsknings- och forskarutbildningsämnet Arbetsvetenskap. För varje doktorand upprättas en individuell studieplan (ISP) som följs upp av doktorand och handledare minst en gång per år. Därutöver sker djupare uppföljning och bedömning vid 50% (lic) och 90%. Varje doktorand har minst två handledare. Examensmålen finns beskrivna i högskoleförordningen (se även ”Lärandemål för forskarutbildning i arbetsvetenskap”.  

Kurser och vetenskapligt arbete

Utbildning på forskarnivå i Arbetsvetenskap som avslutas med doktorsexamen omfattar fyra års nettostudietid (240 högskolepoäng) och består av en kursdel om 60-120 högskolepoäng och en avhandling om 120-180 högskolepoäng. Vanlig fördelning av poäng är 90 hp kurser och 150 hp avhandling. Doktorandens sammansättning av kurser ska ge en bred teoretisk bas i det arbetsvetenskapliga fältet, en fördjupning inom det valda avhandlingsområdet samt relevanta generella forskningsfärdigheter, förmågor och förhållningssätt. Bland kurserna ska vetenskapsteori och vetenskapliga metodkurser ingå. Andra kurser som vi rekommenderar är kurser om vetenskapligt skrivande, publicering, etik och någon form av ”Arbetsvetenskapens klassiker”. Vanlig omfattning är 2-3 kurser per år. Forskarutbildningskurser arrangeras av disputerade forskare vid Arbetsvetenskap eller av andra forskare vid universitetet. Det går också bra att läsa kurser vid andra universitet. Vissa kurser innehåller föreläsningar, seminarier, workshops o dyl. Andra kurser har större inslag av självstudier. 

Det vetenskapliga arbetet utförs individuellt och vanligen med bas i ett eller flera forskningsprojekt. Projekten är en del av finansiering (ofta medel från forskningsråd, t ex FORTE, VR, AFA eller VINNOVA) av doktoranden och kan ha formulerats av handledaren eller andra i forskargruppen. Doktorandens vetenskapliga arbete redovisas i form av en avhandling/uppsats. Den ska utformas som en monografiavhandling (en bok) eller som en sammanläggningsavhandling (kappa + artiklar). Avhandlingsmanuskript ska innan färdigställandet läggas fram vid forskningsseminarier eller genomgå motsvarande granskning. Vanliga seminarier är 1 års-seminarium (25%), mittseminarium eller licentiatseminarium (50%) och slutseminarium (90%). Doktorsavhandlingen ska försvaras muntligt vid en offentlig disputation. Vid betygssättningen tas hänsyn till innehållet i avhandlingen och försvaret av avhandlingen. Betyg (godkänd/underkänd) för en doktorsavhandling beslutas av en betygsnämnd, som utses särskilt för varje avhandling.

Nationell forskarskola i arbetsvetenskap

I samarbete med FALF, Forum för arbetslivsforskning, medverkar vi i en nationell forskarskola i arbetsvetenskap. Den består av ett antal forskarkurser, en per termin, som arrangeras vid olika lärosäten. 

Medarbetare i forskargruppen

De forskarstuderande som har en doktorandtjänst ingår som en viktig medarbetare i forskargruppen. I arbetsuppgifterna ingår bl.a. att planera och genomföra det egna projektet, skriva avhandling, skriva och publicera artiklar, läsa doktorandkurser, presentera den egna forskningen samt diskuteras andras forskning på interna forskningsseminarier och vid nationella och internationella forskningskonferenser, medverka och representera forskargruppen i nätverk och andra externa samverkansaktiviteter och uppdrag, presentera den egna forskningen i populärvetenskapliga sammanhang samt aktivt delta i forskargruppens möten, diskussioner, arbetsuppgifter och andra projekt. Ofta ingår även att till viss del vara med i skrivandet av forskningsansökningar, planera för fortsatt forskning och den egna karriären efter disputation. 

Undervisning

Många doktorander undervisar även i grundutbildningskurser och/eller tar på sig särskilda uppdrag inom avdelningens eller forskargruppens planerings- och utvecklingsarbete. Detta summeras och ”adderas” till doktorandens tidsplanering. 

Behörighet och urval

Alla våra doktorandtjänster annonseras och söks i konkurrens. Vi ser gärna att studenter från våra egna utbildningar (civilingenjörsprogrammet Teknisk designoch sociologprogrammet) som sökande eftersom dessa ofta har passande kompetens för forskningsprojekten, men vi har vanligen även många doktorander ”utifrån”, det är ett bra sätt att förnya gruppen. Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har den som har 1) avlagt en examen på avancerad nivå, 2) fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3) på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Se Högskoleförordningen samt LTU:s lokala riktlinjer i antagningsordning för utbildning på forskarnivå. Vid urval till utbildning på forskarnivå i Arbetsvetenskap gäller vanligen följande urvalskriterier: breda kunskaper inom arbetsvetenskap, kunskaper relevanta för aktuellt avhandlingsprojekt, goda kunskaper i muntlig och skriftlig kommunikation på svenska och/eller engelska, samt personliga egenskaper relevanta för utbildning på forskarnivå.