Hoppa till innehållet
Foto: Yours
Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Mot ett A-lag och B-lag? Lärares arbetsvillkor i en tid av marknadisering och privatisering

Publicerad: 5 oktober 2016

Aktuella rapporter visar att lärare upplever den allra sämsta psykosociala arbetsmiljön av alla yrkeskategorier, där huvudorsaken är obalansen mellan krav och stöd i yrkesrollen.

Samtidigt har skolan som arbetsorganisation en central position i dagens samhälle, vilket motiverar studier av yrkeskategorin lärare.

Mer specifikt kan föreliggande projekt motiveras med vikten att få kunskap kring hur lärare i såväl kommunala skolor som friskolor upplever sina arbetsvillkor och sitt handlingsutrymme, i relation till den ökade konkurrensen om elever som friskolereformen innebär, detta inte minst då villkoren för lärares arbete i förlängningen alltså även påverkar villkoren för elevernas lärande.

Styrningen av välfärdsprofessionella har förändrats under de senaste decennierna, något som medfört effekter på deras arbetsvillkor, och däri handlingsutrymme. En sådan förändring är den så kallade friskolereformen, vilken är ett exempel dels på avregleringen av tjänster i offentlig sektor, dels på den ökade valfrihetsdiskursen i den offentliga sektorn. Trots att friskolereformen introducerades för 20 år sedan är kunskapen begränsad gällande just lärarnas roll i relation till reformen. Syftet med projektet är därför att förstå hur gymnasielärare upplever sina arbetsvillkor i relation till friskolereformen, utifrån ett professionsteoretiskt perspektiv. Med detta perspektiv på reformen kan fördjupad kunskap nås kring styrningsdynamiken och reformens konsekvenser ur just de professionellas perspektiv, kunskap som rent praktiskt användas för att diskutera avregleringen av offentliga tjänster generellt sett.

Projektet baseras på en kvalitativ ansats i form av en intervjustudie med lärare, men också en rikstäckande enkät för att generera kunskap om hur lärare upplever sina arbetsvillkor.

Projektet leds av professor Karolina Parding. Projektet finansieras av FORTE och pågår mellan 2014-2018. Ett systerprojekt är kopplat till detta, vilket även det leds av Karolina Parding, med fokus på jämförelser mellan Sverige och Australien.