Hoppa till innehållet
Joel Lööw
Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Ny avhandling: Teknik och känsla behövs i gruvan

Publicerad: 29 september 2020

Gruvindustrin lyckas inte attrahera den kompetens som behövs för att kunna upprätthålla sin produktivitet och ta sig an framtida utmaningar. En ny avhandling i arbetsvetenskap från Luleå tekniska universitet visar att tekniska och sociala lösningar måste kunna samverka bättre i gruvindustrin för att behålla nuvarande och rekrytera ny arbetskraft.

– Det ena utesluter inte det andra; båda angreppssätten, sociala och tekniska behövs. Hur man väljer att ta sig an en fråga påverkar hur de andra utmaningarna som följer med en ny lösning kan hanteras, säger avhandlingens författare, Joel Lööw.

Avhandlingen består bland annat av intervjuer, workshops och observationer med teknikutvecklare, operatörer och arbetsmiljöchefer inom gruvindustrin mellan 2014 och 2020, med fokus på arbetsmiljö och teknik. Delar av avhandlingsarbetet har mynnat ut i en handbok om arbetsmiljö och teknik för personer verksamma inom gruvindustrin.

Tekniska hjälpmedel traditionell lösning

Historiskt har gruvindustrin försökt att lösa problem med huvudsakligen tekniska hjälpmedel oavsett om problemet är av teknisk eller social karaktär.  I sin avhandling beskriver Joel Lööw hur gruvindustrin använder batteridrivna maskiner, automatisering av vissa arbetsmoment och digitalisering i syfte att skapa en bättre arbetsmiljö, men även hur detta inte bara medför positiva effekter. Ett exempel är hur wifi-teknik används för att kontinuerligt kunna lokalisera de anställda i gruvan. Å ena sidan kan det upplevas som positivt av de anställda eftersom tekniken stärker säkerheten, å andra sidan innebär det en inskränkning av den personliga integriteten eftersom de ständigt är övervakade.

Många unga oroar sig för gruvindustrins miljökonsekvenser. Batteridrivna gruvmaskiner kan därför bidra till att göra gruvan till en mer attraktiv arbetsplats för den målgruppen. Den befintliga äldre arbetskraften kan däremot vara mer neutral till batteriteknik – de lägger större vikt vid arbetsmiljöaspekter, exempelvis att gruvindustrins fordon är ergonomiskt utformade. Vidare måste nya lösningar i högre utsträckning införas i dialog med samtliga berörda parter för att de ska bli framgångsrika.  

Vill påverka nya tekniska lösningar

– Ett återkommande tema i mitt empiriska material är att de man hoppas ska uppleva nya lösningar som attraktiva inte är med och utvecklar tekniken. Det saknas ett inkluderande, demokratiskt perspektiv i arbetsmiljöarbetet; hur man implementerar är lika viktigt som vad man implementerar. Utvecklingsprocessen måste vara transparent och inkluderande för att nå framgång, säger Joel Lööw.

Användarperspektivet är bristande. Men det räcker inte med att åtgärda det enligt Joel Lööw.

– Det är många ”icke-användare” som berörs av ny teknik som inte får komma till tals. Man måste ta in synpunkter från det omgivande samhället. Det sätt som olika aktörer förstår ny teknik som införs på en arbetsplats har avgörande betydelse för om arbetsplatsen kommer att uppfattas som attraktiv eller inte ute i samhället i stort.

Joel Lööw

Joel Lööw, Biträdande universitetslektor

Telefon: 0920-493411
Organisation: Arbetsvetenskap, Människa och teknik, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle

I media: