Lisa Ringblom
Lisa Ringblom, doktor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, har undersökt jämställdhetsarbetet i den svenska gruvindustrins arbetsorganisationer. Foto: Åsa Stubbfält Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Machokultur i gruvor på väg att utmanas

Publicerad: 7 november 2019

Andelen kvinnor som arbetar i gruvorna ökar stadigt, samtidigt som mycket tyder på att en machokultur till viss del fortfarande lever kvar. Lisa Ringblom, doktor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, har undersökt jämställdhetsarbetet i den svenska gruvindustrins arbetsorganisationer.

– Det finns en dubbelhet i gruvorganisationerna. Å ena sidan är gruvföretagen moderna high tech-organsiationer med världsledande teknologi och jämställdhet högt på agendan, å andra sidan är organisationerna än idag dominerade av män. Men vi ser att det är en förändring på gång. Bilden av gruvan som en arbetsplats endast för män är inte självklar längre, säger Lisa Ringblom, doktor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.

Hård jargong under jord

Lisa Ringblom har doktorerat i arbetsvetenskap och hennes avhandling handlar om kön och jämställdhetsarbete i den svenska gruvindustrins arbetsorganisationer. Hon har intervjuat gruvarbetare och personalchefer från flera olika gruvföretag i Sverige samt genomfört en rad arbetsplatsbesök.

Något som visade sig vara karaktäristiskt för arbetet under jord var den hårda jargongen. Av gruvarbetarna själva beskrivs den som ”rå men hjärtlig”, att det är ”högt i tak” och en ”familjär stämning”. Men enligt Lisa Ringblom kan jargongen också användas för att exkludera, ge uttryck för sexism och vara direkt fientlig, till exempel mot kvinnor.

– När det är ”högt i tak” höjs ribban för vad som är okej att säga och inte. Man kan se att vissa personer använder sig av det här utrymmet som ”högt i tak” ger till att säga lite vad som helst om kvinnor. Eftersom kvinnorna är i minoritet på arbetsplatsen hamnar de i en väldigt utsatt position när de blir utpekade i en grupp av män på det här sättet. Det blir sexistiskt, säger Lisa Ringblom.

Flera av de intervjuade kvinnorna som jobbar i gruvorna beskriver strategier för att hantera ”när skämtandet går överstyr”, så som att gå därifrån eller ”stänga av öronen”.

– Om kvinnorna däremot lyckas använda jargongen till sin egen fördel så kan de skaffa sig inflytande i en miljö där jargongen är en viktig kulturell markör, säger Lisa Ringblom.

Specifika grupper pekas ut

Enligt Lisa Ringblom har jämställdhetsarbetet i gruvorganisationerna länge fokuserat endast på kvinnorna. Man har sett dem både som ett problem (det finns för få kvinnor i gruvorna) och samtidigt också lösningen (om man bara får in fler kvinnor så försvinner problemet). Man har exempelvis fokuserat på att stötta de kvinnor som finns i organisationen och också försökt rekrytera fler kvinnor. Kvinnorna förväntas tillföra ”något annat” till organisationerna, såsom att vara mer samarbetsorienterade och bidra till en ”trevligare atmosfär”.

– Problemet är att den här idén bygger på att mannen fortfarande är norm och att kvinnorna anses vara ”något annat”, säger Lisa Ringblom.

Men nu har man även börjat få upp ögonen för männens roll i jämställdhetsfrågan, menar Lisa.

– Det är dock inte alla män som aktualiseras, utan de som pekas ut som ett problem är arbetarklassmännen från gles- och landsbygden. Synen är att ”vi måste få ordning på de här gubbarna, killarna, männen”, säger hon.

Lisas forskning visar alltså att ojämställdheten i organisationerna inte ses som ett strukturellt eller organisatoriskt problem, utan snarare som ett problem som orsakats av vissa ”problematiska” grupper.

– Forskningen säger att om man ska jobba med jämställdhet på ett bra sätt så kan man inte fokusera på vissa grupper i organisationen och peka ut dem som syndabockar, utan man måste granska organisationen som helhet på alla nivåer. Jag tror att det här är ett strukturellt organisatoriskt problem, inte ett problem på grupp- eller individnivå, säger hon.

Mer kunskap behövs

Jämställdhet är viktigt för gruvföretagens framtid ur ett hållbarhetsperspektiv, menar Lisa Ringblom.

– För att kunna skapa moderna och attraktiva organisationer där människor vill arbeta så behöver man mer kunskap om de här frågorna. Man behöver också vara medveten om vilka fallgropar som finns när det gäller jämställdhetsarbete, säger Lisa Ringblom.

– Det jag har sett i min forskning är att jämställdhetsarbetet som bedrivs i gruvföretagen både bidrar till att bryta men också befästa mansnormen och könsrelationerna, trots att det såklart inte är tanken. Ett exempel på befästandet är att det fortfarande finns en retorik där pratar om kvinnors olikhet i förhållande till en förgivetagen norm av män och maskulinitet. En sådan retorik befäster bara ytterligare bilden av att män är på ett visst sätt och kvinnor på ett annat, på grund av deras kön, säger hon.

Kontakt

Lisa Ringblom

Ringblom, Lisa - Doktorand

Organisation: Arbetsvetenskap, Människa och teknik, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
Telefon: 0920-493442
Rum: A152 - Luleå»

I media:

Taggar