Eva Källhammer
"Det bedrivs många jämställdhetsinsatser vid universitetet vilket resulterat i att genusmönstret förändrats även om det inte går så snabbt som vi vill", säger Eva Källhammer, som disputerat med sin avhandling vid Luleå tekniska universitet. Foto: Linnea Lindberg Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Viktiga steg mot ett jämställt universitet

Publicerad: 20 november 2017

Den akademiska världen har färre kvinnor på höga positioner jämfört med andra företag och organisationer. Trots att meriter ska styra är villkoren inte lika för kvinnor och män, visar en ny avhandling från Luleå tekniska universitet.

– Det finns en allmän bild av att det är meriter som styr inom akademin och att kön därför inte spelar någon avgörande roll. Att synliggöra ojämställda strukturer har varit viktigt för att skapa en medvetenhet om att det här är frågor som vi behöver arbeta med för att nå förändring, säger Eva Källhammer, forskare i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.

Trots de senaste årens jämställdhetsinsatser vid högskolor och universitet är arbetsplatserna fortfarande könssegregerade, något som är speciellt tydligt på höga positioner. Enligt Universitetskanslersämbetet, UKÄ, är 27 procent av landets professorer kvinnor medan motsvarande siffra vid Luleå tekniska universitet är 19 procent.

Eva Källhammer har i sin forskning undersökt hur kontext, metod och genusteori kan användas för att förstå förutsättningarna för jämställdhetsinsatser i akademin.

– Vi måste jobba med jämställdhet i den kontext vi verkar. Det går inte att reproducera någon annans arbete, säger hon.

Strukturerna premierar män

Designmetoden Persona som ofta används inom produktutveckling har vidareutvecklats i avhandlingen för att användas som förändringsmetod vid jämställdhetsinsatser. Med hjälp av fiktiva personakaraktärer, baserade på intervjuer och värderingsövningar synliggjordes att kvinnor och män inte har lika villkor och förväntningar.

– Kvinnor förväntas ta merparten av föräldraledighet, medan män endast förväntas ta en kortare ledighet när det passar i forskning eller undervisning. De upplever att det kan vara svårt att få acceptans för längre föräldraledighet. När kvinnor väljer att bara vara hemma någon vecka ifrågasätts de som kvinnor och även deras lämplighet som exempelvis ledare.

Villkoren är även gynnsammare inom de prioriterade forskningsområdena vid Luleå tekniska universitet, då dessa är inom det mansdominerade fältet teknik. Där finns mycket pengar att söka för forskning, vilket premierar mäns karriärutveckling, säger Eva Källhammer.

Omedvetet handlade ligger bakom

Eva Källhammer menar att det finns en bild både i samhället och i akademin att vi redan är jämställda, men i och med kampanjer som exempelvis #Metoo där kvinnor över hela världen har uppmärksammat sexuella trakasserier blir det tydligt att det finns överallt.

– Genom att arbeta med fiktiva karaktärer kan man adressera känsliga frågor utan att avsändaren blir utpekad och skuldbelagd. Personametoden kan användas som ett sätt att synliggöra sexuella trakasserier på ett strukturellt plan, säger hon.

Enligt Eva Källhammer handlar trögföränderliga genusmönster i akademin inte om en medveten strategi, utan om att vi gör som vi alltid har gjort.

– Vid rekrytering i akademin föreslår professorer, som mestadels är män, ofta omedvetet en ung, driven man som påminner om dem själva. Det finns exempel på kvinnor som sökt tjänster men inte kommit i fråga trots att de haft mer meriter, säger hon.

Jämn könsfördelning bland årets professorer

I forskningsprojekten har bland annat så kallade genushållplatser, checklistor, handböcker och en mobilapplikation tagits fram och implementerats i både forskningsprojekt och i verksamheten med hjälp av exempelvis personalavdelningen.

Enligt Eva Källhammer är det en styrka när forskningen bedrivs i nära samverkan med de som berörs eftersom resultaten även får en praktisk betydelse i verksamheten.

– Det var roligt att höra att det var en jämn könsfördelning bland de 20 professorerna som installerades förra helgen på den akademiska högtiden. Det bedrivs många jämställdhetsinsatser vid universitetet vilket resulterat i att genusmönstret förändrats även om det inte går så snabbt som vi vill. Min förhoppning är att jämställdhet blir en del av alla beslut och inte bara en sidovagn i verksamheten.

Eva Källhammer, forskare i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.

Eva Källhammer, forskare i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, svarar på frågan hur det ser ut med jämställdheten inom akademin.

I media

Kontakt

Epost: eva.kallhammer@ltu.se
Mobil: 073-032 11 37

Taggar