Barn_cyklar_LTU
Aktiva skoltransporter innebär att gå eller cykla till och från skolan Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Aktiva skoltransporter

Publicerad: 30 april 2018

Barn rör sig för lite idag och genom att locka barn att använda aktiva skoltransporter ökar inte bara den fysiska aktiviteten, det bidrar även till många andra bra effekter, exempelvis sociala samspelet mellan barnen, inlärning, ökad trafiksäkerhet och minskad miljöpåverkan. Vi arbetar med interventioner för att öka aktiva skoltransporter i ett tvärvetenskapligt forskarteam finansierade av bla Vinnova, Kronprinsessparets stiftelse och Majblomman.

Aktiva skoltransporter är ingen nyhet, många kommuner har genomfört projekt för att få fler barn att gå och cykla till skolan. Det innovativa i de här skolbaserade projekten är i grunden ett promotivt (främjande) synsätt samt byggstenarna gamification, empowerment och integreringen av pedagogiska uppdrag. Detta har visat sig öka elevernas motivation till beteendeförändring och föräldrarnas engagemang i projektet vilket i sin tur leder till ökad hållbarhet. Integrationen av lärande under de aktiva skoltransporterna ökar motivationen för skolor att avsätta tid och resurser för att genomföra projektet.  En särskild satsning har gjorts för att öka de aktiva skoltransporterna under vintertid, då kravet på säkerhet ökar och klimatet erbjuder utmaningar i form av snö, kyla och halt underlag.

Projektet startade 2016 som ett folkhälsoprojekt i Luleå kommun och sedan dess spritts till andra kommuner. Den forskning som genomförts har hittills resulterat i flera vetenskapliga publikationer. De viktigaste resultaten är: 

  • Gamification – en framgångsfaktor i undervisningen. Att räkna antalet kilometer och mäta detta på en karta var motiverade för barnen och kunde integreras naturligt i undervisningen. Uppdragen utgick från de ämnen som barnen ska läsa i respektive årskurs och både lärarna och barnen upplevde att den praktiska kopplingen gjorde undervisningen roligare och mer lärorik. Barnen blev mer engagerade än de varit tidigare när de läst samma delar utan denna koppling.
  • Beteendeförändring ger attitydförändring. En del föräldrar var tveksamma och ifrågasättande innan projektet men detta har tydligt förändrats under projektets gång. Projektet var så lockande för barnen att de i många fall lyckats övertala sina föräldrar att få delta. Föräldrarnas attityder förändrades efter att barnen deltagit och nyckeln till detta var barnens entusiasm.
  • Redo för skola. Barnen var piggare i skolan och att de hade ”mindre kryp i benen”. Dessutom var de gladare framförallt på morgonen och de hade oftast ”pratat av sig” på vägen till skolan vilket gjorde att de var mer redo när undervisningen startade. En annan positiv och oväntad förändring var att barn som tidigare ofta varit sena till skolan nu kom i tid. En anledning till detta var att de cyklade eller gick tillsammans och när en kompis väntade var de mer motiverande att komma iväg i tid.
  • Bygger nya relationer. Barnen parades ihop två och två eller tre efter geografi och uppmuntrades att cykla eller gå tillsammans. Detta gjorde att barn som tidigare inte umgåtts med varandra lärde känna varandra och barnen upplevde att de kunde leka med fler klasskamrater efter projektet än före. Några barn uttryckte att det kände sig mindre ensamma nu än tidigare och lärarna bekräftade att detta hade förbättrat den psykosociala miljön. Barnen beskrev hur de kunde hjälpa och motivera varandra genom att cykla tillsammans och den sociala samvaron gjorde färden till och från skolan rolig.
  • Barnen ”smittade” föräldrarna. En intressant bieffekt var att barnens ökade fysiska aktivitet även gav en ökad fysisk aktivitet för deras föräldrar. Vanligtvis talas det mestadels om att barn ärver sina föräldrars hälsobeteenden men det omvända verkar också vara möjligt.

Sammanfattningsvis finns ett behov att öka barns fysiska aktivitet inte minst då tidiga vanor har en tendens att följa med upp i vuxen ålder och samhällsvinsterna av en ökning av barns aktiva skoltransporter är betydande. Aktiva skoltransporter med hjälp av en promotiv grundsyn samt empowerment och gamification är ett sätt att nå många barn och ger dessutom bonuseffekter när det gäller det sociala samspelet mellan barnen, inlärning, ökad trafiksäkerhet och minskad miljöpåverkan. 

Publikationer:

I media

Länk till "Jag tar mig framåt" 

Relaterade artiklar

Kontakt

Anna-Karin Lindqvist

Anna-Karin Lindqvist, Universitetslektor

Telefon: 0920-493986
Organisation: Fysioterapi, Hälsa och rehabilitering, Institutionen för hälsovetenskap
Stina Rutberg

Stina Rutberg, Universitetslektor, Utbildningsledare forskarutbildningen vid inst. för Hälsovetenskap

Telefon: 0920-493225
Organisation: Fysioterapi, Hälsa och rehabilitering, Institutionen för hälsovetenskap