Forskning för bättre hälsa och lärande

Publicerad: 29 januari 2019

Genom analyser av drygt 8 000 elevhälsoenkäter och studier av elevhälsosamtal vill forskare vid Luleå tekniska universitet få kunskap om hur barn och unga mår i skolan och hur detta förändrats över tid. Forskningen är en del av satsningen Hälsoskolan som fokuserar på hälsofrämjande arbete för de 51 000 barn och unga mellan 0–19 år som bor i Norrbotten.

– Eleverna fyller i elevhälsoenkäten i årskurs fyra, sju och i ettan på gymnasiet. Det innebär att vi kan följa utvecklingen på individnivå och över tid. Analysen kan ge information om vad som påverkar barns hälsa och trivsel i skolan. Resultaten kan sedan användas i skolans hälsofrämjande arbete, säger Mats Jakobsson, som forskar och undervisar i sociologi vid Luleå tekniska universitet samt jobbar som vetenskaplig ledare för social hållbarhet vid Norrbottens Kommuner. 

– Genom att titta på data från skolor med många elever från socioekonomiskt resurssvaga hem, hur de mår, och hur hälsan utvecklas, så hoppas vi också få kunskap om hur skolan kan arbeta för att stötta dessa, säger Mats Jakobsson.

En satsning där forskning och utveckling går hand i hand

Hälsoskolan stöds av Riksbankens Jubileumsfond och genomförs av Luleå tekniska universitet, Norrbottens Kommuner och Region Norrbotten. Satsningen firade nyligen ett år under ett jubileum som hölls i Vetenskapens hus i Luleå. På plats fanns elever och personal från nio verksamheter i Norrbotten som genomfört ett utvecklingsarbete för att främja hälsa, öka trivseln och förbättra lärandemiljön i skolorna.

– I flera av skolorna har forskare fungerat som processtöd, vilket innebär att skolpersonal får ett inflöde av den forskning som finns, säger Catrine Kostenius, professor i hälsovetenskap och flexitforskare på Norrbottens Kommuner.

Hon menar att det inte finns en lösning som passar alla när det gäller hälsofrämjande skolutveckling, och att det egentligen handlar om ett främjande förhållningssätt som bland annat besvarar frågorna: Vilken skolmiljö gör att vi mår bra, trivs och lär oss? Hur kan vi alla bidra till att det blir så? Vilka är våra styrkor som vi kan vidare bygga på? Hur får vi med alla som berörs?

– Ofta när man pratar om hälsofrämjande skolutveckling så räknar man upp aktiviteter. Till exempel massage, yoga och rastaktiviteter. Det är jätteviktigt med aktiviteter som gör att man mår bra, men för att det ska bli en hållbar förändring pekar vår forskning på vikten av ett hälsofrämjande förhållningssätt. Grunden är att identifiera det som fungerar bra och bygga på det, att alla som berörs är delaktiga, får förutsättningar för att lyckas och att man blir uppskattad för den man är.

Delaktighet en viktig faktor

Inom ramen för Hälsoskolan har Catrine Kostenius också genomfört en studie som utgår från elevhälsosamtalet. I studien har elever, lärare och skolsköterskor fått berätta om sin upplevelse av elevhälsosamtalet. Forskningen visade bland annat att delaktighet är viktigt för välbefinnande och trivsel.

– Ett sätt att arbeta med delaktighet är att involvera alla i det hälsofrämjande arbetet. Inte bara lärare och elever, utan även rektorer, skolsköterskor och alla andra som jobbar i den samlade elevhälsan, rastvärdar, lokalvårdare – ja ALLA vuxna på skolan från förskola till gymnasiet och även föräldrar och skolpolitiker, säger Catrine Kostenius.

– Vid en av skolorna fick sjätteklassarna gå ett ledarskapsprogram. Sedan bad rektorn eleverna presentera skolans hälsofrämjande arbete för skolpolitikerna. Detta är ett bra exempel på hur man kan jobba med delaktighet. Det är önskvärt att vuxna kliver åt sidan ibland och ger utrymme så att eleverna får ta plats. Det skapar engagemang och ger goda förutsättningar för hållbarhet, avslutar Catrine Kostenius.

Kontakt

Catrine Kostenius

Catrine Kostenius, Professor

Telefon: 0920-493288
Organisation: Hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering, Institutionen för hälsovetenskap
Mats Jakobsson

Mats Jakobsson, Universitetslektor

Telefon: 0920-492942
Organisation: Arbetsvetenskap, Människa och teknik, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle