Hoppa till innehållet

Stor potential med prestandabaserade affärsmodeller

Publicerad: 10 november 2016

Den 23 november summeras tio års forskning och trendanalys inom området prestandabaserade affärsmodeller. Forskare från Luleå tekniska universitet ger tillsammans med näringsliv och beslutsfattare perspektiv på hur morgondagens affärer kan bli mer hållbara.

Lena Svendsen är departementssekreterare på Näringsdepartementet och en av föreläsarna på Prestandadagen. Hon känner igen beskrivningen att det blir viktigare för företag att tänka hållbarhet, cirkularitet och resurseffektivitet.

– Regeringens mål är att vara ledande i denna utveckling och bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Vi behöver hitta lösningar på större samhällsutmaningar, samtidigt som det ger exportmöjligheter för svenska företag. Det perspektivet har vi haft i forskningspropositionen som kommer i november och även när vi påverkat EU:s program, säger hon.  

Förutom arbetet med de globala målen inom Agenda 2030 och Sveriges nyindustrialiseringsstrategi har regeringen nyligen lanserat en upphandlingsstrategi.         

– Vi måste i större utsträckning använda funktionsupphandling i den offentliga verksamheten. Kommuner och landsting är stora kunder och de har en viktig roll i hur strategin ska implementeras, säger Lena Svendsen.

Tio års forskningsresultat presenteras

Inom Fastelaboratoriet på Luleå tekniska universitet har forskare i nära samarbete med företag tagit fram konkreta resultat för hur prestandabaserade affärsmodeller kan bidra till resurseffektivitet.  

– På konferensen summerar vi tio års forskning som har påvisat signifikanta förbättringar vad gäller hållbarhet när företag levererar funktion. Givet att flera branscher går över till att göra affärer med den här typen av innovationer och att dessa utvecklas på rätt sätt kan det få en global påverkan, säger Magnus Karlberg, föreståndare för Fastelaboratoriet.

Som grund finns en helt ny teoribildning där bland annat definitionen av en livscykel ser annorlunda ut för en funktionell produkt. Framöver ser Magnus Karlberg ett behov av forskning inom områden som berör organisationsfrågor, juridik och kontraktens utformning. Det finns också detaljer kvar att reda ut i processer för utveckling, drift och återanvändning. Men redan nu har flera företag tagit viktiga steg mot att börja leverera funktion.

– Vi ser en trend där det inte finns något värde i att äga en hårdvara men än så länge finns ingen aktör som levererar ett alternativ. Nu handlar det om vem som först tar marknaden på det här området, säger han.

Potential att bli först på marknaden

Volvo Construction Equipment är en av de samarbetspartners som varit med från start i Fastelaboratoriets forskningsverksamhet och de såg tidigt potentialen.

– Deltagandet har gett oss en arena att diskutera med andra industripartners. Vi har kunnat bygga forskningsprojekt kring relevanta frågeställningar och den långsiktiga finansieringen från VINNOVA har varit en viktig drivkraft, säger Rikard Mäki teknologiplaneringschef på Volvo CE. 

En lärdom är vikten av att titta på helheten i processen och inte bara fokusera på hårdvaran. Det handlar om stödsystem, om hur och i vilken process maskinen används samt om kundtillämpning. Idag efterfrågar dessutom Volvos kunder kontrakt som bygger på tillgänglighet istället för hårdvara. 

– Kan vi inte erbjuda det riskerar vi att tappa affären. Men tillgänglighetskontrakten innebär också att vi behöver anpassa lösningarna utifrån kundens behov och förväntningar mer än vid hårdvaruförsäljning där det är statiskt hur maskinen ser ut. Vi ser en potential i den utvecklingen eftersom vi kan bygga en bättre förståelse för kundens tillämpning, säger han. 

Kontakt

Magnus Karlberg

Karlberg, Magnus - Professor, Avdelningschef

Organisation: Maskinkonstruktion, Produkt- och produktionsutveckling, Institutionen för teknikvetenskap och matematik
Telefon: 0920-492418

Taggar