Camilla Grane i den körsimulator som användes för att genom föra experimenten.

Mer känsla för föraren

Publicerad: 2 april 2013

I takt med att personbilarna blir mer och mer avancerade ställs också krav på teknikens enkelhet. Systemen som föraren ska hantera under körningen får inte bli för krångliga. Detta är något som Camilla Grane, forskare inom teknisk psykologi vid Luleå tekniska universitet, har en lösning på.

– Idag finns det så oroligt många funktioner i bilarna. Många företag har valt att lägga in dem i en minidator med en skärm som har ett menysystem. Frågan är hur man ska bläddra i menyerna, hur man ska interagera med datorn utan att förarsäkerheten äventyras?

De funktioner som Camilla Grane beskriver är inte direkt relaterade till själva bilkörningen. De handlar mer om bekvämlighet och underhållning. Exempelvis navigationsutrustning, klimatanläggning, telefon, musik och radio.

Uppdragsgivare: Volvo Cars

Camilla Granes forskning är ett samarbete med Volvo Cars och artikeln publicerades nyligen i Transportation Research Part F, en internationellt erkänd tidskrift för forskning inom bilmiljö.

– En del biltillverkare har valt touch screen, andra ett rotationsvred. Min artikel handlar om ett rotationsvred med haptik, det vill säga med information via känseln. Föraren känner till exempel ett klick mellan varje menysteg. Det kan jämföras med ett spisvred. Varje temperatur har ett hack, men då är det mekaniskt. Vi har använt ett elektroniskt vred, ALPS Haptic Commnder. Detta betyder att jag kan programmera exakt hur varje steg ska kännas för att föraren ska kunna skilja dem åt, säger Camilla Grane.

För att kunna ta stöd av känselsinnet adderade Camilla Grane digitala texturer till rotationsvredet, något som  hon och forskargruppen på LTU är först ut med. Texturerna gör det möjligt att hitta i menyerna utan att föraren behöver ta blicken från vägen.

Visuellt stöd kontra känsel

Genom tester i en körsimulator kunde Camilla Grane se att de förare som bara hade ett visuellt stöd och ett steglöst vridreglade, generellt tappade styrseln över bilen, körde över i fel fil eller ner i diket – på grund av att de var tvungna att titta på skärmen. Den andra testgruppen hade inget visuellt stöd. De skulle istället använda ett haptiskt vred och kunde därigenom hålla fokus på vägen.

– Den andra gruppen blev tvungen att analysera vad de känner. Därmed blev deras uppgift mera kognitivt belastande. Det gjorde bland annat att de missade skyltar trots att de tittade på vägen. Man brukar prata om look but fail to see, tittar men ser inte. Även om du håller blicken på vägen så kan du vara en farlig trafikant, eftersom du inte kan ha fullt fokus på alla sinnen samtidigt.

Camilla Granes forskning tyder på att en kombination av visuell och haptisk information där båda sinnena kan användas är den bästa lösningen. Många biltillverkare använder ett visuellt gränssnitt idag och därför kan hennes forskning vara av intresse för branschen i stort.

– Haptik kan används för att ge diskret information som inte stör omgivningen och kan fungera som ett bra komplement till annan information. Vi får redan idag information via känselsinnet i några vardagsföremål, exempelvis att telefonen vibrerar. Jag är helt övertygad om att vi kommer använda haptik mer och mer framöver, avslutar Camilla Grane.