Svenska kärnkraftverk tar forskarhjälp om säkerhet

Publicerad: 29 mars 2012

De svenska kärnkraftverken moderniserar tekniken i kontrollrummen. Att den tekniska förändringen fungerar ihop med operatörens förutsättningar att styra och övervaka kärnkraftverket på ett optimalt sätt, är oerhört viktigt ur ett säkerhetsperspektiv. Svenska strålskyddsmyndigheten (SSM) tar därför hjälp av forskare inom människa-maskinsystem vid Luleå tekniska universitet och Chalmers.

Forskarna ska bidra med kunskap för att utvärdera säkerheten av moderniseringen:

– Om man inte anpassar informationen som presenteras i kontrollrummen efter operatörens behov, begränsningar och möjligheter kan man skapa stora svårigheter och allvarliga problem vid tolkning av processen i kärnkraftverket. Samspelet mellan människa och teknik måste beaktas vid varje designförändring i kontrollrummet, säger Håkan Alm, professor och forskare i teknisk psykologi vid Luleå tekniska universitet.


I kontrollrummet på kärnkraftverket befinner sig operatörer för att styra och övervaka olika processer. Kontrollrummens modernisering med ökad datorisering, innebär att informationen om och styrningen av processen i kärnkraftverket, kommer att ske allt mer via skärmbilder. Det är effekterna av den förändringen som forskare inom human factors vid LTU och Chalmers ska hjälpa till med att utvärdera. Tidigare har styrningen av processen i kärnkraftverken normalt skett från väggbaserade fysiska instrument och reglage.


– Inom kärnkraften är man oerhört medveten om säkerhetsaspekterna, men komplexiteten i människa-maskinsystemet medför att det inte är en lätt uppgift att genomföra riskanalyser kopplat till mänskliga felhandlingar, säger Anna-Lisa Osvalder, professor i människa-maskinsystem på Chalmers.

Vi människor har generellt begränsningar när det gäller att behandla information under tidspress i en nödsituation. I samband med ett nödläge i ett kärnkraftverk, sätts larmsystemen i gång. Operatörerna i kontrollrummet måste agera på ett korrekt sätt utifrån checklistor och den larminformation som presenteras. De ska exempelvis snabbt förstå vilket larm som är viktigast, vilka larm som utlösts av andra larm, orsaken till larmen – och åtgärda problemet.

Vid kärnkraftsolyckan i Harrisburg 1979, som ledde till partiell härdsmälta, utlöstes så många larmsystem samtidigt att de försvårade operatörernas säkerhetsarbete. Även kärnkraftsolyckan i Fukushima 11 mars 2011 påverkades av brister i kontrollsystemet.


– Vid kärnkraftsolyckorna i Harrisburg och Fukushima fick operatörerna felaktig information om kylvattnets nivå och fattade därför säkerhetsåtgärder på felaktiga grunder, säger Håkan Alm.