Hoppa till innehållet

Pågående och avslutade forskningsprojekt Teknisk psykologi

Publicerad: 20 april 2021

Emotioners roll under kognitiv och fysisk prestation i samband med tävling bland elitidrottsutövare

Idrottsexpertis kräver att utövaren på ett framgångsrikt sätt kan utföra och hantera kognitiva och fysiska uppgifter. Något som dessutom har visat sig påverka kognitiva och fysiska uppgifter relaterat till idrottsprestation är idrottares känslor. Under en tävling måste idrottsutövaren utvärdera situationer, fatta beslut och vara strategisk. Men när den fysiska tröttheten ökar blir det dock ofta svårare att hantera kognitiva belastningar. Begränsat med forskning har dock undersökt hur idrottsutövarens kognitiva och fysiska prestation kan relateras till emotioner under tävling. Syftet med detta projekt är att undersöka interaktioner mellan kognition, känslor och fysiologiska responser under det att fysiska och kognitiva uppgifter genomförs under tävling.

Medverkande:  Dr. Paul Davis (Umeå University), Dr. Andreas Stenling (Umeå University), Dr. Daniel Sörman (Engineering Psychology, LTU), Prof. Alan St Clair Gibson (University of Hull, UK)
Finansiär: Centrum för idrottsforskning / The Swedish Research Council for Sport Science, 2020-2021
Kontakt vid Luleå tekniska universitet: Daniel Sörman, daniel.sorman@ltu.se

Samband mellan kognitiva förmågor och tävlingsnivå i ishockey

En viktig aspekt av tävlingsidrott är att kunna bedöma och utvärdera idrottsspecifika färdigheter, men även att kunna identifiera potentiella utvecklingsområden. Idag finns det inom de flesta idrotter goda möjligheter att kvantifiera tekniska färdigheter och fysiskt status. Ett område som däremot är mindre utvecklat är möjligheten att göra bedömningar av kognitiva färdigheter nödvändiga för framgångsrika idrottsprestationer. Ökad kunskap om detta kan få implikationer för både idrottsvetenskapen och tillämpad praxis, och kan vara ett verktyg för att träna upp kognitiva färdigheter nödvändiga för att utvecklas som idrottare. Detta sannolikt i än högre utsträckning på elitnivå där det ofta är små detaljer som kan vara avgörande för att ta nya steget framåt. Genom att i denna studie inkludera ishockeyspelare på olika tävlingsnivåer kommer vi försöka identifiera vilka kognitiva färdigheter som skiljer en elitidrottare från en utövare på lägre nivå. Valet av ishockey grundar sig i idrotten ställer höga krav på uppmärksamhetsfunktioner och snabbt beslutsfattande.

Medverkande: Dr. Daniel Sörman (Engineering Psychology, LTU), Dr. Paul Davis (Umeå University), Dr. Andreas Stenling (Umeå University),
Finansiär: Centrum för idrottsforskning / The Swedish Research Council for Sport Science, 2021-2022
Kontakt vid Luleå tekniska universitet: Daniel Sörman, daniel.sorman@ltu.se

Kan morfologisk träning ge bättre läsflyt? En interventionsstudie för barn med lässvårigheter och barn med typisk läsförmåga

Dagens metoder för läsundervisning syftar till att förbättra barns förmåga att läsa genom att ljuda samman bokstäver. Dessa metoder är effektiva i den allra tidigaste delen av läsutvecklingen men de hjälper inte barnen att utveckla snabb och flytande läsning. För individer som har lässvårigheter kvarstår problem med flytande läsning ofta i vuxen ålder. Kunskap om hur man förbättrar förmågan till flytande läsning saknas idag. I detta projekt kommer vi att undersöka hur träning av morfologisk medvetenhet påverkar läsutvecklingen hos barn i 8-9-årsåldern. Huvudsyftet är att studera hur den morfologiska träningen påverkar flytande läsning men vi kommer även att studera effekter på ordläsning och läsförståelse. Barn med lässvårigheter och barn med typisk läsutveckling kommer att delta i projektet och vi kommer att undersöka effekter av träningen i de olika grupperna.

Medverkande: Malin Wass (Engineering Psychology, LTU), Prof. Janne von Koss Torkildsen (University of Oslo), Prof. Birgitta Sahlén (Lund University), Prof. Björn Lyxell (University of Oslo)
Finansiär: Swedish research council/ Vetenskapsrådet, 2021-2024
Kontakt vid Luleå tekniska universitet: Malin Wass, malin.wass@ltu.se

Sensorisk distraktion och heterogenitet i kognitiv funktion hos vuxna med ADHD

ADHD hos vuxna är ett understuderat område. När barn med ADHD växer upp är det vanligt med succesivt minskade symtom och behandling bedöms därför inte längre nödvändig. Men för vissa kvarstår symtomen, vilket resulterar i fortsatta utmaningar att hantera vardagen, detta oavsett om det handlar om studier eller lära sig ett nytt yrke. Vad som försvårar problematiken ytterligare är att det finns vuxna med ADHD som aldrig visade några symptom under barndomen, vilket gör det möjligt att uppmärksamhetsnedsättningar hos vuxna delvis är åtskilda dem från ADHD som ung och därmed också kräver olika behandling.

Det första syftet med detta projekt är att undersöka det aktuella forskningsläget vad beträffar kognitiva interventioner för vuxna med ADHD, detta genom att utföra ett systematisk review och metaanalys. Det har fram till idag genomförts ett antal studier i syfte att träna upp uppmärksamhetsförmågor med hjälp av datorbaserade program, och vi vill söka svar på om detta är en metod som överlag genererar positiva effekter. Ett annat syfte med detta projekt är att mer djupgående undersöka uppmärksamhetfunktioner hos vuxna med ADHD, detta med fokus på distraktion. På vilket sätt är individer med ADHD mer benägna att bli distraherade än personer utan ADHD? Finns det vissa typer av distraktioner som är särskilt störande? Är det till exempel i samband med bokläsning svårare att koncentrera sig med musik än med människor som går runt i bakgrunden? Vi hoppas även finna svar på om eventuella funktionella skillnader hos vuxna med ADHD kan ge ledtrådar för framtida behandlingsmetoder riktade mot specifika sensoriska funktioner och uppgifter.

Finansiär: PhD project, 2020 – 2024
Medverkande:  Pia Elbe (Engineering Psychology, LTU) Daniel Sörman (Engineering Psychology, LTU), Mariana Vega Mendoza (Engineering Psychology, LTU), Lars Nyberg (Umeå Center for Functional Brain Imaging, Umeå University), Jessica K. Ljungberg (Engineering Psychology, LTU), Hanna Malmberg Gavelin (Department of Psychology, Umeå University)
Kontakt vid Luleå tekniska universitet: Pia Elbe, pia.elbe@ltu.se

Datorspelsberoende: en ny diagnos från världshälsoorganisationen (WHO) 

Under de senaste åren har datorspel blivit en av de vanligaste fritidsaktiviteterna bland både barn och vuxna. För de allra flesta medför datorspel positiva följder, såsom ökat välmående eller en möjlighet att skapa sociala relationer till mäniskor över hela världen. Men för en liten del av befolkningen kan datorspel leda till betydande försämring inom viktiga livsområden. Följaktligen har Världshälsoorganisationen (WHO) inkluderat datorspelberoende som en diagnos i den kommande upplagan av det internationella klassifikationssytemet ICD-11, som förväntas släppas 2022. Flertalet riskfaktorer har identifierats för datorspelsberoende, inklusive neurobiologiska faktorer, personlighetsfaktorer och motivationsfaktorer. Dessutom har specifika motiv föreslagits som nyckelfaktorer för framtida behandlings- och interventionsprogram.

Som ett resultat av det ökande forskningsintresset för att förstå orsaker till datorspelberoende och de bakomliggande motivationsfaktorerna har många definitioner och variationer av skattningsinstrument blivit tillgängliga. Men till följd av denna växande tillgänglighet av skattningsinstrument sker också inkonsekventa mätningar inom forskningsområdet. Initialt kommer vi därför att genomföra en systematisk litteraturöversikt och metaanalys för att få en övergripande förståelse över samband mellan datorspelberoende och bakomliggande motivationsfaktorer. Därefter kommer vi att utföra valideringsstudier av instrument som avser att mäta datorspelsberoende, vilket möjliggör för oss att undersöka sambandet mellan psykologiska faktorer och datorspelberoende i ett svenskt kontext.

Finansiär: PhD project, 2020 – 2024
Medverkande: Christian Bäcklund (Engineering Psychology, LTU), Pia Elbe (Engineering Psychology, LTU), Daniel Sörman (Engineering Psychology, LTU), Mariana Vega Mendoza (Engineering Psychology, LTU), Jessica K. Ljungberg (Engineering Psychology, LTU), Hanna Malmberg Gavelin (Department of Psychology, Umeå University)
Kontakt vid Luleå tekniska universitet::  Christian Bäcklund, christian.backlund@ltu.se

Effektivisering av beteende och lärande vid stridspilotutbildning i Sverige.

I det här projektet studeras stridspiloters upplevelser och beteenden i simulerade och verkliga flygsituationer under utbildning och personlighetens betydelse för utfallet. Målet med projektet är att bringa klarhet i personlighetens betydelse för piloters beteende, faktiska konsekvenser vid akut stress under flygning, samt överförbarhet av flygsimulatorträning till verkliga situationer. Målet är att på sikt implementera den nya kunskapen i pilotutbildningen för stridspiloter vid försvarsmakten med avsikt att effektivisera lärande och att öka säkerheten.

Finansiär: SAAB Support and Services AB, Industrial Doctoral School for Research and Innovation, Umeå University. 2018-2023
Medverkande: Prof. Jessica K. Ljungberg (Engineering Psychology, LTU), Assoc Prof. Anna-Sara Claeson (Umeå University), Dr. Markus Nyström (Umeå University), PhD-student Malcolm Sehlström (Umeå University).
Kontakt vid Luleå tekniska universitet: Jessica Köning-Ljungberg, jessica.korning-ljungberg@ltu.se

Tågklarerares arbetsmiljö.

Projektet studerar tågklarerares arbete med syfte att förbättra deras arbetsmiljö och besluts-fattande. Projektet använder sig av observationer, intervjuer och enkät för att kunna mäta när operatörerna upplever stress eller tristess. Projektet kommer också att nyttja utrustning från DEPICT-Lab för att studera ögonrörelser, mäta aktivitetsnivå (hudkonduktens) och koncentration (pupillstorlek). Mätningarna görs för att skapa ett diskussionsunderlag för vidare intervjuer om vilken typ av information eller händelse som föregått ett visst beslut, reaktion och fysiologisk respons. De frågor som projektet avser besvara är av typen: vilken information behövs för att stödja beslutsfattande, vad orsakar stress eller tristess, kan arbetet omformas för att motverka stress eller tristess samt förbättra beslutsfattande?

Finansiär: Trafikverket, t o m 2023
Medverkande:  Camilla Grane (Engineering Psychology, LTU), Lisa Öman Ekervhén (Engineering Psychology, LTU), Bjarne Berquist (Kvalitetsteknik och logistik, LTU)
Kontakt vid Luleå tekniska universitet: Camilla Grane, Camilla.Grane@ltu.se

Sustainable Intelligent Mining Systems, SIMS

SIMS syftade till att utveckla, testa och demonstrera ny innovativ teknik för gruvdrift. Vår del i projektet var att undersöka gruvarbetares acceptans av ny teknik, särskilt nya kommunikationsenheter och positioneringstekniker. Vårt arbete omfattade intervjuer med gruvarbetare hos Boliden och en enkätstudie med gruvarbetare vid LKAB och KGHM (Polen). Vi sammanfattade också relevanta teorier och utvecklade riktlinjer för branschen, som publicerades som tre bokkapitel.

Finansiär: Horizon 2020, 2017-2020
Medverkande:  Camilla Grane (Engineering Psychology, LTU), Lisa Öman Ekervhén (Engineering Psychology, LTU), Jan Johansson (Human work science, LTU), Joel Lööw (Human work science, LTU) mfl. Mining industries and universities in Sweden, Finland, Germany, and Poland
Kontakt vid Luleå tekniska universitet: Jan Johansson, jan.johansson@ltu.se