Hoppa till innehållet
Daniel Sörman
Daniel Sörman, lektor vid Luleå tekniska universitet. Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Kan avancerade videospel skärpa våra tankeprocesser?

Publicerad: 20 juni 2022

Är det så att avancerade datorspel tränar vår kognition, olika tankeprocesser, eller är det så att de som redan har bra kognition blir duktiga på videospel?
– Vi lät 337 personer som spelar det populära videospelet Dota 2 svara på enkäter och göra olika tester för att undersöka samband mellan kognitiv förmåga och rankning i videospelet, säger Daniel Sörman, lektor i teknisk psykologi, vid Luleå tekniska universitet

E-sport är stort, det har många utövare och är en aktivitet som genomförs ofta av väldigt många.
I den här undersökningen har personer som spelar det avancerade videospelet Dota 2 deltagit. Det är ett komplext, actionorienterat strategispel med fantasytema. I snitt använder 7,6 miljoner spelet per månad. Det är ett lagspel, med fem medlemmar i varje lag, och där två lag spelar mot varandra.
– Det finns proffs och det är stora prispengar inblandat, säger Daniel Sörman.
Han konstaterar att Dota 2 kräver många beslut, snabba aktioner och strategiskt tänkande.

Strategiskt tänkande

Det har även tidigare genomförts undersökningar om kognition i relation till datorspel vid forskningsämnet Teknisk psykologi.
– Med kognition menar vi olika tankeprocesser. Det kan vara uppmärksamhet och arbetsminne, bland annat. Men i den här nya studien har vi tittat på vår förmåga till beslutsfattande relaterat till videospelande.
För att bli framgångsrik i Dota 2 krävs strategiskt tänkande och snabba beslut. Alla spelare får en rankning, som går att avancera i.
–  Vi har tittat på olika mått för rankning och på det sättet har vi sett hur bra spelarna är på det här spelet. Sedan har vi undersökt om denna rankning kan relateras till beslutsfattande i andra sammanhang, att tänka strategiskt och inte vara för impulsiv, säger Daniel Sörman.

Enkätfrågor och tester

Via olika spelcommunityn fick de kontakt med spelarna, som sedan fick svara på enkätfrågor och genomföra tester på datorn.
– Vi gjorde bland annat ett test som heter Iowa gambling task. Det är ett kortspel som är tänkt att undersöka beslutsfattande. Enkelt förklarat så får du se olika högar med kort och så ska du vända på kort. Om du vänder på kort i vissa högar kan du få väldigt höga vinster. Men på sikt kommer du att förlora pengar när du väljer kort från de här högarna. Om du tar kort från andra högar får du mindre vinster, men kommer å andra sidan över tid att gå med vinst. Man ska strategiskt förstå kortspelet och använda korten rätt för att bli framgångsrik över tid. Många vill ha snabba vinster och chansar, de är inte strategiska utan går på impulser och kommer därför i slutändan att förlora pengar.

Går med vinst över tid

Det tar ett tag innan spelaren upptäcker vad som gäller. Den som tar till sig information inser att det krävs strategier för att samla på sig pengar och gå med vinst över tid.
­– Personer som hade hög rankning i Dota 2 var också de som var bäst i det här testet. Så där såg vi ett samband. Men sedan vet vi inte riktigt vad som påverkar vad. Om det är personer som har bättre förmåga till beslutsfattande som blir bättre på spelet, eller om det är så att förmåga till beslutsfattande tränas upp genom att spela Dota 2. Det vet vi inte.

Arbetsminne och intelligens

I tidigare studier vid Teknisk psykologi har andra kognitiva funktioner undersökts relaterat till hur bra spelaren är på strategispel.
– Då hittade vi inte så mycket. Arbetsminne fann vi ingenting på, vi tittade på intelligens också, men det visade inte så mycket det heller. Men beslutsfattande verkar i alla fall vara viktigt i det här spelet, att vara logisk och inte för impulsiv. Vi ska göra uppföljande studier för att undersöka om det är så att man faktiskt tränar beslutsfattande om man spelar. Eller om det är så att man har vissa givna förutsättningar att bli bra i spelet, säger Daniel Sörman. 

Daniel Sörman

Daniel Sörman, Universitetslektor

Telefon: 0920-491091
Organisation: Teknisk psykologi, Hälsa, medicin och rehabilitering, Institutionen för hälsa, lärande och teknik