Hoppa till innehållet
Malin Wass
Malin Wass Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Nytt projekt om barns läsförmåga

Publicerad: 9 november 2020

Malin Wass, biträdande professor i teknisk psykologi, har beviljats medel från Vetenskapsrådet om 5 994 000 kronor under perioden 2021–2024 för ett forskningsprojekt om barns läsförmåga

Syftet med forskningsprojektet är att undersöka hur läsförmågan hos barn i 8­–9-årsåldern påverkas av att träna morfologisk medvetenhet. Morfologisk medvetenhet är kunskapen om morfem, det vill säga de minsta betydelsebärande delarna i språket. Exempelvis kan olika morfem som ändrar ordens betydelse kopplas på grundmorfemet ”vän” respektive ”trött”:  vän, vänlig, vänskap och trött, trötthet, tröttsam.”

Ökar ordförståelsen

Genom att öka sin kunskap om morfem förväntas barn lättare känna igen större delar av ord direkt när de läser, utan att behöva ljuda sig fram bokstav för bokstav. Kunskap om morfem tros även öka ordförståelsen och därmed barnens läsförståelse.

–      Att forska på morfologisk medvetenhet är relativt nytt, men det finns internationella studier som pekar på att träning på morfologisk medvetenhet kan stärka barns språkutveckling, säger Malin Wass.

Traditionellt har man ljudat

Traditionellt har forskning och undervisningsmetoder fokuserat på den fonologiska medvetenheten, det vill säga att ljuda fram bokstäver och identifiera ljudlikheter mellan ord, till exempel rim. Detta kan vara effektivt i början av barnets läsutveckling, men det har troligen mindre betydelse för att barnet ska utveckla en snabb och flytande läsning.

–      Det sker ett utvecklingssprång, från att ljuda sig genom ett ord till att känna igen hela ordet på direkten. Hypotesen är, att när vi lär oss känna igen ordets morfologiska beståndsdelar går det snabbare att identifiera hela ordet. Samtidigt utökas ordförrådet när vi inser att två betydelsebärande morfem kan bilda ett nytt ord.

Malin Wass och hennes forskarkollegor kommer att studera hur träningen av morfologisk medvetenhet påverkar läsförmågan hos två grupper av barn: Barn med vanlig läsutveckling och barn med lässvårigheter. Hälften av barnen i varje grupp, som vardera består av hundra barn, kommer slumpmässigt att väljas ut till att få träna morfologisk medvetenhet på läsplattor, cirka 15 minuter per dag, 5 dagar i veckan under 8 veckor. Läsplattorna har installerats med en app som har tagits fram i Norge för ändamålet. Som ett första steg i projektet ska appen översättas till svenska och pilottestas. Övriga barn som inte tränar morfologisk medvetenhet kommer att få läsa skönlitteratur på läsplattor under motsvarande tid. Lästester kommer att genomföras vid tre tillfällen: innan träningen startar, direkt efter och ytterligare en gång efter sex månader.

App ska träna läsförståelse

I det norska projektet användes appen för att studera utvecklingen av ordförrådet hos barn. Appen visade sig ge goda resultat. 

–  Vi är först med att använda appen för att träna läsförståelse och läsflyt. Mig veterligen är vi också först i Sverige med att studera hur morfologisk medvetenhet kan bidra till att utveckla läsförståelse och läsflyt.

 

Förutom Malin Wass, som är projektledare, deltar följande forskare i projektet: professor Björn Lyxell, Linköpings universitet; professor Birgitta Sahlen, Lunds universitet; professor Janne von Koss Torkildsen, Universitetet i Oslo.

 

 

Kontakt

Malin Wass

Malin Wass, Biträdande professor

Telefon: 0920-493267
Organisation: Teknisk psykologi, Människa och teknik, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle