Christian Bäcklund
Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Nytt projekt om dataspelsberoende

Publicerad: 10 september 2020

Dataspel är en populär hobby, inte minst bland många unga. Spelande har påvisbara positiva effekter på den mentala hälsan. Men i vissa fall kan det leda till ett beroende. I ett nystartat forskningsprojekt kommer Christian Bäcklund, doktorand i teknisk psykologi vid Luleå tekniska universitet, att fördjupa vetenskapens förståelse för det relativt nya fenomenet, dataspelsberoende.

Dataspelsberoende har nyligen identifierats som ett diagnostiserbart beroende enligt Världshälsoorganisationens ICD 11 (International Classification of Diseases). En motsvarande definition är på gång i DSM-manualen som ges ut av American Psychiatric Association. Båda klassifikationssystemen tillämpas i hela världen.

Dataspelsberoende uppvisar likheter med många andra beroenden: Det kan leda till konflikter med omgivningen eftersom beroendet påverkar individens beteende. Exempelvis kan beroendet leda till att hen slutar gå till skolan eller jobbet. Det finns ett samband mellan brist på impulskontroll och benägenhet att fastna i missbruk.

Personlighetstyp påverkar missbruksrisk

Det finns även ett samband mellan personlighetstyp och missbruksrisk. Personer med ett lågt värde för parametern samvetsgrannhet samt höga värden för parametern neuroticism enligt personlighetstestet Big five (Femfaktorsteorin) löper högre risk att hamna i ett beroende. Med samvetsgrannhet menas här förmågan att agera självdisciplinerat och målinriktat.  Med neuroticism menas emotionell sårbarhet och tendens att lätt kunna uppleva obehagliga känslor. Det finns till och med exempel på personer med spelberoende som har uppvisat fysiska avhållsamhetssymptom i form av skakningar i händerna.

Projektet syftar till att identifiera viktiga psykologiska faktorer som kan vara relevanta att fånga upp i ett screeningformulär, det vill säga ett paket frågor där patienten får göra en självskattning som kan ligga till grund för en diagnos.  Internationellt finns olika screeningsformulär för dataspelsberoende, men inget anses vara heltäckande

Skrev examensarbete om dataspel

Det empiriska materialet kommer att bestå av klinisk data från vårdcentraler och psykiatriska enheter.

– Jag skrev ett examensarbete på psykologprogrammet vid Umeå universitet om sambandet mellan kognitiv förmåga och prestation i dataspel. Examensarbetet blev publicerat i PLOS ONE – en välrenommerad tidskrift om psykologisk forskning. Den positiva uppmärksamheten inspirerade mig att överväga en forskarkarriär. Men jag har även jobbat som klinisk psykolog. Då träffade jag många unga som uppvisade symptom på dataspelsberoende. När jag fick korn på det här projektet kändes det som självklart att anmäla mitt intresse, säger Christian Bäcklund.

Spelande har positiva effekter

Han vill understryka att det finns gott om forskningsresultat som visar att dataspel för mycket gott med sig. Det kan lindra depressioner och öka välmåendet. Dessutom är det ett bra sätt att träna sin engelska och etablera kontakt med spelare i hela världen. Det finns forskning som visar att datorspel kan hjälpa barn att utveckla strategier att hantera sina känslor. Dataspel kan till och med användas som terapimetod; i somras lanserades ett dataspel som amerikanska psykologer kan skriva ut för personer med ADHD.

– Vi måste bli bättre på att skilja mellan konstruktivt och destruktivt dataspelsbeteende.

Själv spelar Christian Bäcklund gärna dataspel. Favoritspelet heter Dota 2.

– Det är ett lagspel där man spelar fem mot fem. Spelet går ut på att samla resurser som kan användas för att vinna över motståndarlaget. För mig har det varit ett bra sätt att hålla kontakter med vänner som numer befinner sig på olika ställen i hela världen.