Kim Berglund
Universitetslektor, Biträdande huvudansvarig utbildningsledare
Forskningsämne: Maskinelement
Avdelning: Maskinelement
Institutionen för teknikvetenskap och matematik
Om mig
Undervisning och utbildningsuppdrag
Kurser på grundläggande och avancerad nivå
M0014T Bilens system 1
Kursen behandlar uppbyggnad, funktion och analys av bilens mekaniska system samt ger dig möjlighet till att utveckla grundläggande ingenjörsfärdigheter. Särskild vikt läggs i kursen med att arbeta med öppna problemställningar, liknande vad som kan förväntas i ingenjörsyrket, där både för lite och för mycket information för att kunna lösa uppgiften är vanligt förekommande.
M0013T Hydraulik
Kursen behandlar uppbyggnad, funktion och analys av olika typer av hydrauliska system. Kursen innefattar design och grundläggande analys av hydraulsystem samt tolkning av hydraulscheman.
M7018T Avancerade maskinelement
En kurs på avancerad nivå som behandlar maskinelement såsom kuggväxlar och lager men också analys av mekaniska system, exempelvis fordonsdrivlinor.
Kurser för doktorander:
Introduction to tribology - Forskarskolan inom svenskt centrum för hållbar vattenkraft.
Fundamentals of Machine Elements
Jag är utbildningsledare för högskoleingenjörsutbildningen bilsystemteknik vilket innebär att jag ansvarar för programmets utformning och inriktning. Vidare har jag under åren 2017-2021 varit en av två projektledare för arbetet med implementering av CDIO, ett ramverk för utbildningsutveckling, vid LTU.
Forskning inom vattenkraft
Vattenkraften är en mycket viktig komponent i framtidens system för förnybar energi. Vattenkraften kan erbjuda den stabilitet och kontinuitet som andra förnybara källor (vind, våg, sol) saknar. Detta innebär att vattenkraften måste träda i kraft då andra källor inte kan producera el vilket leder till att vattenkraftsaggregat måste startas och stoppas allt oftare. Start och stopp innebär transienta belastningar med ökad påkänning som följd. Det kan t.ex. handla om slitage i tribologiska kontakter (lager, förband). Det är därför viktigt att kunna förutspå hur dessa förändrade arbetsförhållanden påverkar livslängden för kritiska komponenter som lager. Målet är därför att utveckla underhållsmodeller som kan användas för prognos och diagnos av ett vattenkraftsaggregats driftsäkerhet och återstående livslängd.
Forskningen sker inom Svenskt VattenkraftCentrum SVC. Svenskt VattenkraftCentrum är ett centrum för utbildning och forskning inom vattenkraft och gruvdammar. SVC:s vision är att vara en av världens ledande utbildnings- och forskningsmiljöer inom vattenkraft och dammar.
Tidigare forskning: Våta kopplingars livslängd
Inom fordonsindustrin finns alltid ett behov av att komponenter ska bli mindre, lättare, mer högpresterande, ha högre effekttäthet, kosta mindre samt ha längre livslängd. Komponenterna ska samtidigt bli ”smartare” det vill säga kunna ställa in sig efter rådande driftförhållanden samt ge information om det föreligger något akut servicebehov. Detta gäller givetvis också för våta kopplingar som via ett friktionsinterface överför vridmoment till olika delar i fordonet. Ett användningsområde finns inom fyrhjulsdriftsystem till bilar, där en våt koppling används för att styra vridmomentet till bakhjulen. Friktionsbeteendet i kopplingen förändras med tiden eftersom lamellytorna slits och smörjmedlets additiv(tillsatser) förbrukas/förändras. Min forskning under doktorandtiden har syftat till att lära mer om hur systemets åldring sker, om den kan fördröjas, åtgärdas och/eller predikteras. Forskningen har bedrivits i samarbete med industripartners BorgWarner TorqTransfer Systems och Statoil Lubricants. BorgWarner tillverkar våta kopplingar till fyrhjulsdriftsystem och Statoil levererar smörjmedel till dessa. Målet med forskningsprojektet var att förstå hur livslängden förbrukas samt även att i förlängningen med hjälp av denna kunskap kunna förutspå livslängden.
I mitt forskningsarbete har jag tagit fram och omkonstruerat en testrigg för åldring av våta kopplingar. Testriggen har utrustats med olika typer av givare för att mäta systemets tillstånd, exempelvis temperatur, vridmoment, kraft, tryck samt oljeparametrar viskositet och densitet. Vidare har jag sedan identifierat vilka parametrar som påverkar åldringen. Med hjälp av en åldringsmodell som jag har utvecklat kan man nu kompensera i kopplingens styrelektronik för förändringar i friktionen och på detta sätt undvika kostsamma haverier. Åldringsmodellen kan även användas i utvecklingsprocessen, där jag kopplat den mot en dynamikmodell av bilens drivlina. På detta sätt kan man förutspå vilka typer av driftförhållanden som kan leda till problem med vibrationer och oljud.