Lisbeth Lindström
Lisbeth Lindström

Lisbeth Lindström

Biträdande professor, Utbildningsledare Ämneslärare och Kompletterande pedagogisk utbildning
Luleå tekniska universitet
Pedagogik
Pedagogik språk och Ämnesdidaktik
Institutionen för konst, kommunikation och lärande
Lisbeth.Lindstrom@ltu.se
0920-493148
A3548 Luleå

 

Bakgrund

Jag har varit anställd vid Luleå tekniska universitet sedan 1993. Åren före det har jag varit student vid universitetet vilket resulterade i en ekonomexamen, en master i statsvetenskap samt en lärarexamen.

Förutom några år vid avdelningen för samhällsvetenskap har jag arbetat vid institutionen för konst, kommunikation och lärande (KKL). Jag tillhör avdelningen pedagogik, språk och ämnesdidaktik (PSÄ), vårt huvudsakliga uppdrag är lärarutbildning. Under många år har jag intresserat mig för utbildning inom fritidssektorn och har också varit med och utvecklat programutbildningar och fristående kurser inom området. Dessa program och kurser är numera nedlagda men behovet av utbildad personal består inom sektorn.

Utbildning

Tillsammans med en kollega har jag under de senaste åren utvecklat programmet praktisk pedagogisk utbildning (KPU). Programmet läsas som ett nätprogram och omfattar 90 högskolepoäng. Behörig till programmet är den som redan har en utbildning och som omfattar ett eller flera undervisningsämnen i grund- eller gymnasieskolan. Programmet leder fram till en examen som ämneslärare i gymnasieskolan eller grundskolans år 7-9.

Jag har under de senaste 10 åren ägnat mig åt forskning. I november 2006 var jag klar med min licentiatsavhandling Fritidssektorn – En statlig utmaning (Lindström, 2006:46). År 2009 lade jag fram min doktorsavhandling med titeln Leisure activities and youth citizenship. What local councils tell about youth´s leisure from the perspective of citizenship on their homepages? Under senare år har jag mestadels ägnat mig åt skolforskning. Förutom forskning och undervisning har jag ett uppdrag som utbildningsledare för ämneslärarutbildning vid LTU.

Licentiats- och doktorsavhandlingen

Fritidssektorn, både den offentliga och privat, är ett kraftigt växande område. Framtidens medborgare kommer sannolikt att ha alltmer fritid och fri tid men också samtidigt kräva mer av den. Vissa har sin hobby som fritid medan andra har sitt arbete inom fritidssektorn som sin försörjning. 

Fritidssektorn inbjuder till många intressanta forskningsområden. Dessa områden kan sägas belysa, människan och fritiden, kulturen och fritiden, naturen och fritiden samt samhället och fritiden.


Min licentiatsuppsats (Lindström, 2006:46) Fritidssektorn – En statlig utmaning visar att den politiska spelplanen har förändrats och en mångfald aktörer har tillkommit inom fritidssektorn.  Produktionen av fritidstjänster sker i ett helt nytt kontextuellt sammanhang där offentlig förvaltning endast är en av många aktörer.

Min doktorsavhandling (Lindström, 2009) visar  att bilden av ungas medborgarskap är motsägelsefullt. Å ena sidan sägs ungdomar behöva någonstans att umgås och träffas utan krav men där det finns sådant som de tycker om att göra som att lyssna på musik, samtala, spela pingis och datorspel. Det finns också en föreställning om att ungdomar som besöker fritidsgårdar, allaktivitetshus, ungdomens hus eller andra liknande mötesplatser inte är med i någon förening och att de behöver stöd, övervakning och kontroll. En annan bild som framkommer är att ungdomar är kreativa och att de vill ta ansvar för sina egna liv och att det behövs kanaler för att politiker och myndigheter ska kunna föra en dialog med dem. Detta kan ske i olika slags ungdomsråd, demokratiska forum på ungdomsgårdar eller liknande mötesplatser eller genom att använda Internet för debatt och dialog. I avhandlingen beskrivs, utforskas och diskuteras texter som tio svenska kommuner presenterar på sina hemsidor utifrån perspektivet medborgarskap för unga.   Slutsatsen i avhandling är att unga som vistas vid fritidsgårdar, allaktivitetshus, ungdomens hus eller andra mötesplatser kan utveckla sitt medborgarskap genom de fritidsaktiviteter som erbjuds. Verksamheten kan också bidra till ungas sociala utveckling samt till att unga kan lära sig demokratiska principer,

Nuvarande forskning

Den forskning som jag har bedrivit efter min licentiats- och doktorsexamen är både en fördjupning och breddning av tidigare forskning. I bred bemärkelse kan forskningen sägas handla om barn och ungdomar deras fritid och skoltid. Den teoribildning som jag främst har använt mig av är Citizenship, Entrepreneurship och Empowerment.

Unga och deras fritid

I den vetenskapliga rapporten Chilla, Softa och Samtala redovisar jag ungas utveckling av aktivt medborgarskap i tio svenska kommuner. Målet var att närma mig fritidspraktiken för att få svar på ungdomars upplevelse av inflytande och delaktighet, deras möjlighet till att ta ansvar, att utvecklas som individer samt deras möjligheter att utveckla sitt medborgarskap i den öppna fritidsverksamheten. Den metod som användes vid datainsamlingen var enkät och totalt skickades 3 300 enkäter ut till de olika kommunerna. Därefter genomfördes 19 kompletterande djupintervjuer. Enkäten visar att de ungdomar som svarat besöker mötesplatsen regelbundet, de flesta besöker mötesplatsen minst en gång i veckan. En av slutsatserna i undersökning är att unga kan utveckla sitt medborgarskap vid sina besök vid de olika mötesplatserna.

I den vetenskapliga rapporten Ungas entreprenöriella förmågor presenteras en studie genomförd vid fritidsgårdar och liknande mötesplatser i 23 svenska kommuner. Syftet med denna studie var att få svar på ungdomars upplevelse av inflytande och delaktighet, deras möjlighet till att ta ansvar, att utvecklas som individer, identifiera deras entreprenöriella förmågor samt deras möjlighet att utveckla sitt medborgarskap som besökare i den öppna fritidsverksamheten. Den metod som använts vid datainsamlingen var enkätstudie. Totalt skickades 6 625 frågeformulär ut till sammanlagt 265 verksamhetsställen. Av 26 tillfrågade kommuner finns 23 kommuner representerade i materialet. Resultatet av studien visar att öppen fritidsverksamhet där unga erbjuds möjligheter att delta under fria former kan bidra till att utveckla ungas entreprenöriella förmågor. Frågan kvarstår dock om personalen tillsammans med besökarna kan vidareutveckla och fördjupa individers entreprenöriella förmågor i ett processtänkande när den egna arbetssituationen är både otrygg och kortsiktig.

I artikeln med titeln Citizenship and empowering processes: a study of youth experiences of participation in leisure activities sammanförs teorier om Citizenship och teoretiska aspekter av Empowerment. Av särskilt intresse var att studera om ungdomsledares egenmakt kan påverka unga människors förväntningar om inflytande och delaktighet samt utveckla deras medborgarskap. Den slutsats som jag kunde dra av undersökningen var att processer med ökat inflytande och delaktighet för unga och känslan av medborgarskap gemensamt stödjer ungas utveckling.

Jag har också intresserat mig för hur stat och kommun ser på ungas fritid som en arena för att utveckla demokratin. I artikeln Youth, Participation, Leisure and Citizenship framträder bilden av att kommuner vill att unga ska ges möjlighet att lära sig demokrati genom etablerade kanaler som ungdomsfullmäktige, ungdomsråd eller andra fora för inflytande och demokrati till exempel genom sociala medier.

I artikeln I Learn Nothing! – Voices of Visitors at Youth Clubs in Sweden står lärandet i fokus och speciellt det informella lärandet. Genom ungas egna kommentarer i två enkätstudier, intervjuer samt analys av fritidsledares dagboksanteckningar har jag försökt att fånga vad ungdomar tycker att de lär sig på sin fritid. Undersökningen har ett sociokulturellt perspektiv där lärandet förutsätts ske i en kontext tillsammans med andra individer som interagerar i en process. Resultatet visar att de flesta ungdomar som tillfrågats menar att de inte lär sig något alls och att det informella lärandet inte är verbaliserat och synliggjorts av pedagogerna vid de olika mötesplatserna.

I artikeln The story of the Youth Club presenterar jag mina erfarenheter från fältstudier vid olika mötesplatser för unga. Den metod som använts var fältanteckningar, foton och observationer. Av speciellt intresse var både ute- och innemiljön, möblering, färgsättning och de aktiviteter som erbjöds besökarna. Jag använde teorier om Citizenship som teoretiskt ramverk med perspektiv på social och kulturell transformation. Återigen visar resultatet att unga som besöker de olika mötesplatserna har olika förutsättningar att aktivt utveckla sitt medborgarskap i detta fall beroende på faktorer som miljön och aktiviteter som unga erbjuds.

I artikeln Citizenship, Leisure and Gender Equality diskuteras och analyseras huruvida ungdomsgårdar och liknande mötesplatser kan utveckla ungas medborgarskap. I denna artikel har platsen som sådan analyserats genom iakttagelser av hur olika utrymmen har använts, vilka aktiviteter som har erbjudits samt vilka val besökarna har gjort. Den metod som har använts är fältstudier samt textanalys av insamlade dagböcker där personalen på samtliga mötesplatser har skrivit dagliga noteringar om verksamheten. Ur ett genusperspektiv visar resultatet att pojkar är mer attraherade av att besöka de olika mötesplatserna än vad flickor är. Resultatet visar också att besökarna erbjuds möjligheter att ta en aktiv roll i utvecklingen av deras medborgarskap.

I artikeln Citizenship, Gender Equality and Youth Clubs diskuteras och analyseras huruvida ungdomsgårdar och liknande mötesplatser stödjer ungas utveckling där ungas jämställdhet, inflytande och deltagande prioriteras. Den metod som användes var fältstudier och observationer. Ett resultat av studien är att fritidsgårdar och liknande mötesplatser kan vara platser där traditionella könsmönster snarare reproduceras än förändras och utvecklas. Om dessa mötesplatser ska kunna bidra till ungas utveckling och medborgarskap och kunna stärka integration och jämställdhet i samhället behöver dessa mötesplatser utvecklas.

Skolforskning

I artikeln Citizenship Education from a Swedish perspective har jag textanalyserat innehållet i styrdokument såsom läroplan, kursplaner för den svenska gymnasie- och grundskolan. Av intresse var att studera innehållet, samt om och på vilket sätt som styrinstrumenten belyser begrepp som demokrati, inflytande, delaktighet och värdegrund. Syftet var också att belysa internationell forskning inom området Citizenship Education. Resultatet visar att elever inom den svenska skolan har möjlighet att diskutera, analysera och lära sig att bli aktiva samhällsmedborgare. Men resultatet visar även att vad som är politisk retorik och vad som blir resultatet av dessa möjligheter ger inte studien besked om.

I en av mina studier har jag ställt frågor till yrkesverksamma fritidspedagoger i syfte av att få veta vilka förmågor som de anser att barn inskrivna vid fritidshemmet kan utveckla. Artikeln har titeln Everyday life at the leisure time centre.  I denna artikel har jag använt Entrepreneurship Education och Citizenship Education som ett teoretiskt ramverk.  En enkät med 39 påstående skickades ut till alla fritidshem i Norrbottens län, totalt 146 fritidshem. Det var 164 fritidspedagoger som svarade på enkäten. Resultatet var i överlag positivt i den bemärkelsen att respondenterna angav att barnen hade möjlighet att utveckla sitt självförtroende, självkänsla, motivation, nyfikenhet och kreativitet. Resultatet är intressant och kräver ett kritiskt förhållningssätt där intervjuer kan möjliggöra en fördjupad analys av resultatet.

Under senare år har jag också intresserat mig för förskolan och en del av min forskning belyser förskolans verksamhet. Artikeln Constructing of citizenship at Swedish preschools visar hur barns medborgarskap utvecklas i förskolan. Artikeln What do chilren learn at Swedish Preschools? fokuserar på läroplanen för förskolan och verksamheten

Ett tiotal av Skolinspektionens granskningsrapporter har analyserats i artikeln The Swedish Schools Inspectorate´s View of Swedish Schools. Analysen visar att Skolinspektionens bild av svensk skola och förskola är att verksamheten ofta uppvisar brister. En uppfattning som vi i artikeln delvis förhåller oss kritisk till eftersom vi menar att resultatet kan ha färgats av tillfälliga subjektiva iakttagelser av skolinspektörerna under korta besök.

Övrigt

I rapporten De kulturpolitiska målen – En textanalys av kulturproposition (2009/10:3) samt kulturplaner för Region Halland, Region Skåne, region Gotland, Norrbottens läns landsting samt Västra Götalandsregionen presenteras resultatet av de uppdrag som jag fått av Myndigheten för kulturanalys. Myndigheten som numera är nedlagd hade till uppgift att, med utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen, utvärdera, analysera och redovisa effekter av förslag och genomförda åtgärder inom kulturområdet. Uppdraget i denna studie var att genomföra en skrivbordsstudie av officiella dokument som berör insatser för barn och unga inom kulturpolitiken. Urvalet i studien har gjorts i samråd med Myndigheten för kulturanalys och omfattar fem regionala kulturplaner samt regeringens proposition (2009/10:3). Resultatet visar att många av regionerna bygger upp sin verksamhet på det som är unikt för regionen. Utmaningen för varje region skiljer sig åt beroende på regionens geografiska läge, befolkningstäthet, befolkningsstruktur, antalet kommuner i regionen samt behovet av extra stöd och stimulans genom extra medel.

Artiklen Youth citizenship and the millennium generation är en teoretisk genomgång av begreppet Citizenship, Den har jag haft stor nytta av eftersom Citizenship är en del av min forskningsprofil. Baserat på forskningsresultatet antyder resultatet att begreppet medborgarskap måste ses i ett bredare perspektiv där olika aspekter av globaliseringen i samhället och lokala företeelser sett ur en medborgares dagliga livserfarenhet som aspekter av kön, etnicitet och klass. Begreppet medborgarskap måste också kunna fokusera på kulturella, demografiska, politiska och socioekonomiska sammanhang i det dagliga livet.

I artikeln National cultural policies – The Swedish case analyserar jag kulturpropositionen från 2009 (2009/10:3) i syfte att studera vilka kulturområden som staten prioriterar. Syftet med studien var också att studera vilka aktörer som omnämns, hur staten vill organisera verksamheten samt vilka grupper eller grupper av individer som prioriteras. Den metod som jag har använt är textanalys och innehållsanalys av kulturpropositionen som helhet. Resultatet visar att kultursektorn står inför nya möjligheter och utmaningar genom den tekniska utvecklingen såsom Internet. Ett paradigmskifte pågår där medborgare i framtiden alltmer kan sägas bli både konsumenter och producenter av den kultur som de vill ta del av.

 

Publikationer

Kapitel i bok, del av antologi

Improving learning outcomes in the Swedish school system (2018)

Kokkola. L, Öqvist. A, Gardelli. Å, Lindström. L, Nordlund. M
Ingår i: Addressing Societal Challenges
Artikel i tidskrift

Education, Society and Citizenship (2017)

Lindström. L
Journal of Education and Human Development, ISSN: 1934-7200, Vol. 5, nr. 4, s. 187-201
Artikel i tidskrift

School Leadership in the Early 2000s (2016)

Lindström. L
International Journal of Social Sciences and Education, ISSN: 2227-393X, Vol. 6, nr. 3, s. 324-341
Artikel i tidskrift

The Case of Open Leisure Activities organized in Swedish Local Councils (2016)

The Role of Citizenship and Entrepreneurship Skills development
Lindström. L
Citizenship, Social and Economics Education, ISSN: 1478-8047, Vol. 15, nr. 2, s. 104-116
Artikel i tidskrift

Perspective on school development in the Barents region North of Sweden (2015)

Lindström. L, Johansson. K
Journal of Education and Human Development, ISSN: 2334-296X, Vol. 4, nr. 1, s. 171-188
Artikel i tidskrift

Constructing of citizenship at Swedish preschools (2014)

Lindström. L
International Journal of Humanities and Social Science, ISSN: 2220-8488, Vol. 4, nr. 6, s. 10-25
Konferensbidrag

KPU från Campus till Molnet (2014)

Lindström. L, Edström. K
Ingår i: NU 2014, Umeå 8-10 oktober : abstracts, s. 103, Umeå universitet. Pedagogiska institutionen, 2014
Artikel i tidskrift

The Swedish Schools Inspectorate’s View of Swedish Schools (2014)

Lindström. L, Perdahl. S
Journal of Education and Learning, ISSN: 1927-5250, Vol. 3, nr. 3, s. 15-32
Artikel i tidskrift

Assesing the meeting places of youth for citizenship and socialization (2013)

Lindström. L, Öqvist. A
International Journal of Social Sciences and Education, ISSN: 2227-393X, Vol. 3, nr. 2
Artikel i tidskrift

Assessing the Meeting Places of Youth for Citizenship and Socialization (2013)

Lindström. L, Öqvist. A
International Journal of Social Sciences and Education, ISSN: 2227-393X, Vol. 3, nr. 2, s. 446-462