Maria Larsson-Lund
Luleå tekniska universitet
Vem jag är
Jag är professor i arbetsterapi och har forskat inom området i närmare 20 år. Jag är även ämnesföreträdare för arbetsterapi, vilket innebär att jag arbetar med övergripande frågor som rör forskning, utbildning och samverkan inom ämnet. I arbetet ingår kursansvar, undervisning och examination på grund, avancerad samt forskarutbildningsnivå. Jag har lång erfarenhet av projektledning för forskning och utvecklingsarbete som relaterar till teknik i ”människans tjänst”. Jag har även erfarenhet av att leda pedagogiskt utvecklingsarbete i högre utbildning relaterat till digitalisering, e- lärande och digital kompetens samt kliniska utvecklingsprojekt inom rehabilitering och samverkan. Vidare är jag biträdande vetenskaplig ledare för ett av LTUs framtidsområden: PRECISE.
Läs om PRECISE här.
Om min forskning
Min forskning fokuserar på att utveckla proaktiva internetbaserade interventionsprogram inom rehabilitering, prevention och promotion som stödjer personer till ett aktivt vardagsliv. Ett annat forskningsområde är att utveckla metoder och processer för tidig och träffsäker arbetsrehabilitering för personer med kognitiva svårigheter i digitala arbetsmiljöer. Engagemang i aktivitet och delaktighet i samhället samt hur möjligheterna förändras vid neurologisk sjukdom och skada är ett annat forskningsområde. Där studeras hur förhållanden hos personen och omgivningen (tex. platser, sociala nätverk, vardagsteknik och transporter) samspelar med aktiviteter och förändrar förutsättningar till ett aktivt liv och hälsa. Min forskning fokuserar även på digitaliseringen i samhället och hur den ökade användningen av teknik påverkar hälsa samt delaktighet i aktiviteter i hem, på arbetsplatser och i samhället. Forskningen fokuserar också på hur teknik kan främja hälsa och engagemang i aktiviteter genom att förbättra matchning mellan person, tekniken och omgivningen. Jag ingår i en forskargrupp, CACTUS, som fokuserar på att förbättra kognitiv tillgänglighet och underlätta användning av teknik i samhället för personer med kognitiv funktionsnedsättning. Jag ingår också i den europeiska forskargruppen P4Play , där jag är involverad i projekt om barns möjlighet till lek i digitala miljöer.
Du kan läsa mer om den forskning jag genomför här och även här.
Några exempel på forskningsområden:
Mot ett aktivare liv – enklare och jämlikare tillgång till rehabilitering genom integrerat webbprogram: Många människor med funktionshinder upplever komplexa inskränkningar av möjligheterna till att leva ett aktivt liv i samhället, vilket är en svår förlust att leva med. Samtidigt är tillgången till rehabiliteringen bristfällig och sällan riktad mot dessa behov. Detta medför att personer inte erhåller rehabilitering som stödjer dem att ta en aktiv roll där de tillägnar sig strategier för ett aktivt liv på ett hållbart sätt över tid för den egna hälsan. Utvecklingen av nya e- hälsotjänster via den nationella vårdguiden 1177 skapar en möjlighet till bättre och enklare rehabiliteringslösningar som kommer fler människor till del. Emellertid är e- hälsotjänster sparsamt prövade inom rehabilitering. Det finns sålunda behov av att utveckla e-hälsotjänster i form interventioner där webbprogram integreras för att förbättra tillgänglighet och effekter av rehabilitering. Det övergripande syftet är att utveckla användbarhet och genomförbarhet samt utvärdera nyttan av en rehabiliteringsintervention med ett integrerat webbprogram med fokus att främja ett aktivt liv i samhället i det senare skedet av rehabiliteringen.
Hjärnvänliga arbetsmiljöer – främja ett hållbart arbetsliv för personer med kognitiv funktionsnedsättnng i en digitaliserad tid: Digitaliseringen i samhället har förändrat villkoren i arbetslivet och ökat de kognitiva kraven på alla arbetstagare, men förändringarna blir särskilt kännbara för personer med kognitiv funktionsnedsättning. Ny kunskap behövs för att förstå deras situation och hur rehabiliterande samt förebyggande insatser kan utvecklas för att främja inkludering och jämlikhet i arbetslivet. Det övergripande syftet är att öka förståelsen för hur hjärnvänliga arbetsmiljöer kan utformas, och därmed bida till ett hållbart arbetsliv för personer med kognitiva funktionsnedsättningar.
Främja delaktighet i samhället: aktiviteter, platser och sociala nätverk: Detta pågående projektet syftar till att förbättra förutsättningarna för engagemang i aktiviteter på platser utanför hemmet i det digitaliserade samhället. Projketet generar kunskap som kan utveckla rehabilitering i det senare skedet och utformningen av ”hjärnvänliga” samhällen (kognitiv tillgänglighet).
Användning av teknik i vardagens aktiviteter: Möjligheter och utamningar: Denna forskning har pågått under närmare femton års tid och har genom ett stort antal studier utvecklat kunskap om förmågan att använda vardagsteknik hos personer med förvärvad hjärnskada och hur det relaterar till vardagsliv och arbete. Kunskap har även utvecklats om teknikens utamningsgrad och hur tekniken matchar användares förmåga och hur dessa kan anpassas till varandra i rehabiliteringsarbete. Vidare ingår interventionsstudier där teknik använts i kompensatoriskt syfte för att främja vardagsliv och arbetsförmåga. Det övergripande syftet med projketet är att optimera matchning mellan användares förmåga och vardagsteknikens krav med fokus på att främja aktivitet och delaktighet i det digitaliserade samhället.
Möjligheter till hälsa, aktivitet och delaktighet för personer med neurologiska skador och sjukdomar: Den pågående forskningen inom detta område fokuserar främst personer med neurologiska skador och sjukdomar och deras möjligheter och hinder till aktivitet och delaktighet i dagligt liv. Relationen mellan deras delaktighet och livstillfredsställelse har även studerats. Inflytandet av faktorer i miljön, allt från en bredd av sådana till mer avgränsade faktorer såsom social miljö, samarbete i aktivitet, vardagsteknologi och rehabiliteringinsatsers betydelse har särskilt kommit att uppmärksammas. I projektet ingår även instrumentutveckling för studera detta.
Jag ingår även i Cactus forskargrupp vid Karolinska institutet, läs mer via den här länken.