Mattias Holmgren

Forskning

Min forskning syftar till att förstå hur risker i tekniska system kan reduceras genom att ta hänsyn till mänskligt felhandlande. Jag har studerat järnvägsolyckor i Sverige med fokus på kollisioner och urspårningar relaterade till av felaktigt underhåll. Studien visar att bristfälligt infrastrukturunderhåll är en betydande orsak till kollisioner och urspårningar. Tre betydande riskkällor identifieras: kommunikationsbrister, brister vid mottagande av information och utelämnade arbetsmoment.

Jag har även studerat risker i samband med underhållsstopp vid Svenska pappersbruk, då med ett fokus på utförarna, det vill säga underhållspersonalen och deras samverkan. Även här konstaterades att bristfällig information och kommunikation orsakar risker i samband med underhåll. En slutsats är att incidenter som synliggörs i samband med underhållsutförandet kan ha orsakats av riskkällor vid andra underhållsrelaterade aktiviteter i underhållsprocessen. Därför är det viktigt att inte bara fokusera analysen på själva utförandet av underhåll, då problem byggs in latent genom felaktigheter i exempelvis planering och styrning av underhållsprocessen.

För att uppnå ständiga förbättringar och riskreduktion är det till hjälp att betrakta underhåll genom en processsyn. När man planerar och styr underhållsprocessen, bör den vara vertikal integrerad  med organisationens övergripande mål för att vara effektiv, det vill säga att göra rätt saker. Dessutom bör underhållsprocessen också vara horisontellt integrerad med de operativa och modifieringsprocesser som pågår för att vara effektiv, det vill säga att göra saker på rätt sätt.

Undervisning

Mitt intresse för utbildning väcktes när jag utbildade fallskärmshoppare. Den utbildningen handlade om att få eleverna att överleva sitt första fallskärmshop genom att klara av ett uthopp ur flygplanet för att sedan styra hem och landa fallskärmen säkert. Tanken med utbildningen är att de ska klara av att utföra vissa moment under hög stress utan att behöva tänka, alltså utföras instinktivt. För att uppnå detta fick de öva samma sak om och om igen. Speciellt moment som handlar om resrevdragsprocedur, alltså hur en felaktig fallskärm ska kopplas bort för att sedan dra ut reservfallskärmen. Detta kan tyckas vara långt från akademisk utbildning där vi förväntar oss reflekterande studenter, men vad jag lärde mig är att utbildning måste vara situationsanpassad. Det som skulle rädda liv i en stressad situation med små tidsmarginaler fungerade för det ändamålet. Senare i utbildningen så hade elevernas stress minskat, svårighetsgraden ökat och pedagogiken förändrades i takt med det. När det handlade om att lära eleverna en korrekt fallställning så krävdes det en högre grad av reflektion. Här gick vi igenom momenten och eleverna fick träna på gräsmattan innan de testade i luften. Vi varvade teori, övning och veklig flygning och gav feedback på genomförandet. Där som i övrig utbildning är feedback viktigt. För att återkopplingen skulle vara som mest effektiv var det viktigt att den kom direkt i anslutning till de genomförda momenten.

Kurser

• Introduktion till drift och underhåll - grundbegrepp (D0011B)
• Drift och underhåll (D0002B)
• Livscykel- och livscykelkostnadsanalys (D0012B)
• Underhållsstrategi (D0010B)
• Projektkurs i drift och underhållsteknik (D0017B)
• Examensarbeten Högskoleingenjör (X0009B)
• Examensarbeten Master Underhållsteknik (X7014B)

Handledning av Doktorander

• Prasanna Illankoon
• Mojgan Aalipour
• Robert Lagnebäck