Sara Alander
Sara Alander

Sara Alander

Telefon: 070 - 396 62 63

E-post: saraalander(at)yahoo.se

Sara Alander lade den 5 september fram sin avhandling där  hon undersöker möjligheterna till hållbar teknologiutveckling inom offentliga sektorns måltidsproduktion.

Hon använder ett genusforskningsperspektiv, dvs teorier och metoder som formats inom könsforskningen, men fokuserar inte i första hand könsmaktsfrågor i sin forskning.

Teoretiskt inspireras hon av Donna Haraways “situated knowledges” grundat i Sandra Hardings “strong objectivity”. Hardings “science (and engineering) question in feminism” och Elisabeth Gulbrandsens idé om att samtidigt som hon är en del av problemet också kunna vara en del av lösningen, var de ursprungliga inspirationskällor som gjorde henne intresserad av forskning på Avdelningen för genus och teknik.

Saras grundutbildning består av en civilingenjörsexamen i samhällsbyggnadsteknik med inriktning mot samhällsplanering, exjobbet heter ”Barn och bilar kring skolan” och behandlar förutsättningar och åtgärdsförslag för ökad trafiksäkerhet vid skolor i centrala Haparanda.

Sara är intresserad av hur hållbar utveckling kan åstadkommas eller främjas inom offentliga sektorn men i andra områden (åtminstone ett!) än de som vanligtvis kommer ifråga för projekt för hållbar utveckling (trafik, energi, avfallshantering etc.): måltidsproduktionen.

Måltidsproduktionen är intressant eftersom den utmanar vår inställning till de internationella överenskommelser om hållbar utveckling som Sverige skrivit under och där det på regeringsnivå är sagt att vi ska vara föregångsland, det ska skapas ett grönt folkhem. Och där kommer genusforskningsperspektivet in. Sara tycker att könsforskningstraditionen har något att ge eftersom den beforskat världen utifrån andra frågeställningar och med nya vinklar än traditionell forskning och att en stor fördel ligger i möjligheten att tänja gränserna för kunskapsutveckling inom (t.ex.) teknikvetenskaplig forskning.

I sitt forskningsprojekt har hon använt sig av deltagande observation och delvis strukturerade kvalitativa intervjuer av kostchefer och projektledare som arbetar med hållbar utveckling i offentliga sektorns storkök. Observation och intervjuer är begränsade till verksamheten inom skola och förskola.

I analysen har hon bl.a. använt en kontextbaserad teknologivärderingsmodell, ursprungligen från Corlann Gee Bush, utvecklad av Janine Morgall och Birgitta Rydhagen, där teknologiutveckling analyseras genom fyra kontexter; ingenjörsrelaterad, användarrelaterad, miljörelaterad samt kulturell och socioekonomisk kontext. Donna Haraways diffraktion använder Sara som ett sätt att uppmärksamma hur ett ”fenomen”, till exempel hållbar utveckling, på sin väg i ett visst sammanhang ger upphov till olika men samtidiga berättelser eller bilder.

 

Surfa in på