Studiemetoder

De flesta studenter som börjar på universitet har någon form av studiemetod/studieteknik. Vid eftergymnasiala studier ökar undervisningshastigheten och mängden litteratur. Vad gör man då? Det är viktigt med planering, men också med en bra inlärningsmetod. Alla lär vi oss på olika sätt. Nedan kommer föreslag på två olika inlärningsmetoder. De båda metoderna har flera gemensamma drag exempelvis repetition.

TA TAG!

  1. Förtag, ordna lugn yttre miljö, rätt inre mental miljö. Spänn av … bläddra igenom.
  2. Intag, arbeta snabbt, läs översiktligt eller uppsökande, hitta det nya.
  3. Omtag, stäng boken, lägg bort anteckningarna. Bearbeta, sammanfatta det lästa till exempel med sambandskarta (mindmap).
  4. Nytag, paus…mat…ögonvård…rör på dig.

PQ4R-metoden

En annan känd inlärningsmetod är PQ4R-metoden (Preview, Question, Read, Reflect, Recite, Review).

  1. Titta igenom texten/boken och skumläs avsnittet för att få en överblick över vad det handlar om. Du kan till exempel läsa titel, inledning, avslutning och sammanfattning. Här kan du också bestämma dig för om du behöver lägga mer tid på vissa avsnitt än andra.
  2. Gör egna frågor till texten. Använd gärna frågor som: Vad är?, Vilka är sambanden?, Vilka blir slutsatserna, konsekvenserna av något? (Vad?, När?, Hur?, Varför?). På det sättet blir din läsning mer målinriktad.
  3. Läs igenom texten noggrant och försök svara på dina frågor. Här kan du också göra egna tabeller, listor, översikter, sammanfattningar, mindmaps över de lästa avsnitten.
  4. Fundera och reflektera över det du läst. Försök förstå det och koppla till dina tidigare kunskaper i ämnet.
  5. Försök berätta vad texten handlar om, för dig själv. Försök svara på dina frågor. Nu märker du vilka delar av texten som du kan bra och vilka delar som du behöver läsa fler gånger.
  6. Nu ska du kunna berätta för dig själv (och andra) vad texten handlar om. Du ska också kunna svara på alla dina frågor.

Dessa metoder kan naturligtvis användas även vid studier av ämnen där mycket av tiden ägnas åt beräkningar, till exempel matematik. I räkneämnen finns teoriavsnitt som ska läsas och förstås, då kan ovanstående metoder tillämpas direkt, men även då du arbetar med övningsuppgifter kan metoderna användas. Det viktiga är att gå tillbaka och fundera över dina lösningar, vad har du gjort och varför. Repetera genom att skissa på lösningen utan att göra beräkningarna.

Ett fel som många gör under studietiden är att räkna antal gjorda uppgifter och antal nedlagda timmar, istället för att fundera över vad man egentligen lärt sig. Att lösa uppgifter på rutin är oftast meningslöst, men som sagt inte ovanligt. "Jag har löst tio uppgifter det tog två timmar alltså har jag pluggat ordentligt idag." Det hade antagligen gett mer om du löst en uppgift och verkligen funderat över din lösning. Försök att se sammanhang, att förstå då du studerar, samma svar som facit behöver inte betyda att du förstått. Alltså; tänk på vad du gör, hur du gör och varför!

Nyttja din lärare (inte utnyttja), fråga om saker du inte förstår och samband du har svårt att se. MEN alla lärare genomskådar en student som kommer och frågar "bara för att få en lösning". Fundera själv först, förbered dig genom att verkligen sätta dig in i den uppgift du vill ha hjälp med. De flesta lärare hjälper gärna till så länge de inte känner sig utnyttjade.