
”Jag hade underbara handledare på VFU:n”
Mary Santos kommer från Filippinerna och bor i dag i Sollefteå. Hon har gått utbildningen kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen, från land utanför EU/EES och Schweiz, KUSSK, vid Luleå tekniska universitet. Efter utbildningen fick hon jobb på stroke-avdelning vid Sollefteå sjukhus.
Hej vem är du?
– Jag är 30 år och utbildade mig till sjuksköterska i Filippinerna och arbetade där. Jag har familj här i Sollefteå, vår son är sex år. Jag ska börja jobba när jag har fått covid-vaccinet. På fritiden gillar jag att baka, gå på promenader och umgås med mina kompisar.
Varför valde du att söka till KUSSK vid Luleå tekniska universitet?
– Det här var det bästa sättet att få en svensk legitimation. Man kan göra ett kunskapsprov också som innebär självstudier, men jag tänkte att jag kan lära mig mycket på den här kompletterande utbildningen. Orsaken till att jag ville gå den vid Luleå tekniska universitet var att det är den enda som ges på distans och jag ville inte vara borta så länge från min familj.
Hur är det att plugga på distans?
– Det är bra. Det är fritt, man behöver inte oroa sig över hur man ska ta sig till skolan eller hinna i tid, särskilt på vintern. Det är bara att vakna, kanske dricka lite kaffe och starta datorn. Men det gäller att ha disciplin, för att det är lätt hänt att man tänker att jag gör det sedan. Det är bra att göra ett schema, att det här ska jag plugga i dag så att man inte tänker att man gör det i morgon och så hinner man inte lämna in uppgifterna.
Hur är det att ha campusveckor för praktiska övningar och samtidigt träffa de andra studenterna och lärarna?
– Det var jättekul. Första gången vi sågs upptäckte jag att av de 20 i klassen kom åtta från Filippinerna och det var roligt att träffa alla från andra länder också. Jag såg alltid fram emot campusveckorna.
Vilken är den största skillnaden utbildningsmässigt mellan ditt hemland och Luleå tekniska universitet?
– I Filippinerna följer vi USA:s utbildning till sjuksköterska. Bland annat är vissa rutiner annorlunda. Utbildningen var sträng. Hade man missat en tenta fick man inte göra om den, som man får här. Att plugga i Sverige är gratis men i Filippinerna kostar det, och det finns ingen möjlighet att få studiebidrag och lån heller.
Hur såg din roll ut som sjuksköterska i ditt hemland?
– Det var annorlunda. Det finns ett överflöd av sjuksköterskor där, här är det brist. När jag jobbade på en medicinavdelning hade jag 30 patienter och var ensam, så ser det inte ut i Sverige. Det var lite tungt, men jag trivdes bra med att jobba med människor. Här kan vi också fatta självständiga beslut i Filippinerna skulle man alltid rådgöra med läkaren.
Vad tycker du att utbildningen i Luleå gav dig?
– Jag hade arbetat som undersköterska på Sollefteå sjukhus. Nu har jag tack vare utbildningen återigen fått starkare självförtroende som sjuksköterska. Jag känner mig trygg i min roll. Jag har haft underbara handledare på VFU:n.
Vad har du för planer för framtiden?
– Nu ska jag arbeta några år på stroke-avdelningen. Sedan skulle jag vilja vidareutbilda mig till operationssjuksköterska. Det är jag intresserad av, jag har jobbat på operation och det tyckte jag var roligt.
Vad skulle du vilja ge för tips till den som funderar på att söka utbildningen?
– Först och främst gäller det att sätta upp tydliga mål och att ha disciplin. Även om man stöter på hinder och motgångar så gäller det att inte ge upp. Det kommer att vara värt det när du får din legitimation.
Var hittade du information om det här programmet?
– En vän till mig tipsade om det. Jag visste att det fanns en sådan här utbildning i andra städer, men det var omöjligt för mig som har familj, eftersom de var campusförlagda. Men den här i Luleå är på distans och då gick det bra för mig. Jag hoppas det är många som får samma chans som vi fick, vi behövs.
Uppdaterad: