KURSPLAN

Specialpedagogiskt ledarskap i årskurs F-3 och 4-6 del 2 7,5 Högskolepoäng

Special educational leadership in grade F-3 and 4-6 part 2
Grundnivå, P0055P
Version
Kursplan gäller: Höst 2018 Lp 1 - Tillsvidare
Vald version visar för vilken termin och läsperiod som denna kursplanen gäller för. Senaste version visas först.

Kursplanen fastställd
av Monica Johansson, huvudansvarig utbildningsledare vid Institutionen för konst, kommunikation och lärande 2013-02-15

Reviderad
av Patrik Häggqvist, huvudansvarig utbildningsledare vid Institutionen för konst, kommunikation och lärande 2018-02-14

Utbildningsnivå
Grundnivå
Fördjupningskod
G1F
Betygskala
U G VG
Ämne
Specialpedagogik
Ämnesgrupp (SCB)
Pedagogik

Behörighet

Grundläggande behörighet samt Kunskaper motsvarande U0016P VFU 2, för grundlärare 4-6 eller U0024P VFU 2 för grundlärare F-3 samt Specialpedagogiskt ledarskap i årskurs F-3 och 4-6 del 1 P0054P


Urval

Urvalet grundas på 1-165 högskolepoäng.



Mål/Förväntat studieresultat
Kursen syftar till en breddning och fördjupning och tillämpning av kursen Specialpedagogiskt ledarskap del 1 på individ-, grupp-, skol- och samhällsnivå.
Efter avslutad kurs förväntas den studerande kunna:

Gällande kunskap och förståelse
• identifiera och problematisera centrala specialpedagogiska ledarskapsteorier, där innehållsliga och etiska aspekter utgör grunden för att skapa förtroendefulla relationer och goda lärmiljöer för alla elever,
• problematisera yrkesetiska och juridiska frågeställningar och dilemman relevanta för professionen.

Gällande färdighet och förmåga
• analysera elevens delaktighet utifrån olika aspekter,
• visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, där möjligheter och hinder för lärande fokuseras bl.a. i planering av extra anpassningar och särskilt stöd,  
• analysera konfliktsituationer och gestalta förslag till konstruktiv konflikthantering.

Gällande värderingsförmåga och förhållningssätt
• analysera och värdera hur sociala och medicinska förklaringsmodeller relaterar till varandra, samt förklaringsmodellernas betydelse för lärmiljön och för elever i behov av särskilt stöd,
• kritiskt granska och värdera begrepp och fenomen rörande delaktighet, inkludering, specialpedagogiska perspektiv, norm, normalitet och förhållningssätt,
• analysera språkutvecklande arbetssätt och dess betydelse för elevers lärande samt
• kritiskt granska och problematisera sociala och medicinska förklaringsmodeller, liksom diagnoser, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och andra utmaningar samt deras betydelse för alla elevers lärmiljö.

Kursinnehåll

I kursen analyseras och problematiseras pedagogiska kommunikations- och samverkansprocesser som stödjer lärande och identitetsutveckling för alla elever, där fokus är lärmiljön med etiska aspekter som grund. I kursen studeras fördjupat hur sociala och medicinska förklaringsmodeller relaterar till varandra samt förklaringsmodellernas betydelse för utformning och kritiskt granskning av lärmiljöer och arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Konflikthanteringsmodeller och teorier studeras och tillämpas. I kursen behandlas också ledarskapets betydelse för att realisera skolans uppdrag i en skola för alla. En viktig del i kursen är att kritiskt granska begrepp som delaktighet, inkludering, specialpedagogiska perspektiv, norm, normalitet och förhållningssätt. Språkutvecklande arbetssätt och dess betydelse för elevers lärande studeras och diskuteras. För att analysera elevens handlingsalternativ i förskoleklass och skola utifrån förväntningar och elevens kulturella erfarenheter, tillämpas reflekterande pedagogiska verktyg, som exempelvis åtgärdsprogram, casemetodik kollegahandledning och lärsamtal på individ-, grupp- och skolnivå. Studenten ges möjlighet att skapa förståelse för elevers trygghetsskapande och vikten av förtroendefulla relationer mellan hem och skola. I kursen problematiseras dessutom yrkesetiska och juridiska frågeställningar och dilemman relevanta för professionen.


Genomförande
Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, praktiska och estetiska moment och övningar där kurs- och examinationsuppgifter bearbetas. Som resurs för kommunikation och lärande kan olika digitala verktyg användas, som exempelvis en webbaserad lärplattform.

Examination

Examination sker genom individuella inlämningsuppgifter samt muntliga och skriftliga kursuppgifter. Bedömningskriterier anges i kursrummet/studiehandledningen.


Examinator
Åsa Gardelli - Biträdande professor

Litteratur. Gäller från Höst 2018 Lp 1 (Kan ändras fram till 10 veckor innan studiestart)
Edling, C. & Liljeros, F. (red.) (2016). Ett delat samhälle – makt, intersektionalitet och social skiktning. Stockholm: Liber.

Greene, R.W. (2011). Vilse i skolan: hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Hakvoort, I. & Friberg, B. (red.) (2015). Konflikthantering i professionellt lärarskap. Gleerups. (valda delar)

Hallerstedt, G. (red.) (2006). Diagnosens makt: om kunskap, pengar och lidande. Göteborg: Daidalos. OBS! För de som arbetar med uppgiften: Utmaningar i klassrummet.

Hejlskov Elvén, B. (2014). Beteendeproblem i skolan. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.

Hjörne, E. & Säljö, R. (2013). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. (4., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. OBS! För de som arbetar med uppgiften: Samverkande nätverk.

Kaya, A. (2016). Att undervisa nyanlända: metoder, reflektioner och erfarenheter. (1. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.

Persson, B. & Persson, E. (2012). Inkludering och måluppfyllelse. Stockholm: Liber.

Skolverket. (2014). Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se/publikationer?id=3299

Skolverket. (2014). Stödinsatser i utbildningen. Om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se/publikationer?id=3362

Szönyi, K. & Söderqvist Dunkers, T. (2015). Delaktighet: ett arbetssätt i skolan. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Valbara avhandlingar:
Holmgren, A. (2006). Klassrummets relationsetik: det pedagogiska mötet som etiskt fenomen. Diss. Umeå: Umeå universitet, 2006. Umeå. http://umu.divaportal.org/smash/get/diva2:145102/FULLTEXT01

Lundström, A. (2008). Lärare och konflikthantering: en undersökande studie ur ett könsperspektiv. Licentiatavhandling Umeå: Umeå universitet, 2008. Umeå.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:149675/FULLTEXT02.pdf

Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli - vad är det då?: en multimetodstudie av eleven i matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. Diss. Umeå: Umeå universitet, 2006. Umeå. http://umu.divaportal.org/smash/get/diva2:144488/FULLTEXT01.pdf

Kursgivare
Institutionen för konst, kommunikation och lärande

Prov
ProvnrTypHpBetyg
0005Inlämningsuppgifter3.5TG U G VG
0006Kursuppgifter4.0TG U G VG