KURSPLAN

Specialpedagogiskt ledarskap i årskurs F-3 och 4-6 del 2 7,5 Högskolepoäng

Special educational leadership in grade F-3 and 4-6 part 2
Grundnivå, P0055P
Version
Kursplan gäller: Vår 2017 Lp 3 - Tillsvidare
Vald version visar för vilken termin och läsperiod som denna kursplanen gäller för. Senaste version visas först.

Kursplanen fastställd
av Monica Johansson, huvudansvarig utbildningsledare vid Institutionen för konst, kommunikation och lärande 2013-02-15

Reviderad
av Patrik Häggkvist , huvudansvarig utbildningsledare vid Institutionen för konst, kommunikation och lärande 2016-11-10

Utbildningsnivå
Grundnivå
Fördjupningskod
G1F
Betygskala
U G VG
Ämne
Specialpedagogik
Ämnesgrupp (SCB)
Pedagogik

Behörighet

Grundläggande behörighet samt Kunskaper motsvarande U0016P VFU 2, för grundlärare 4-6 eller U0024P VFU 2 för grundlärare F-3 samt Specialpedagogiskt ledarskap i årskurs F-3 och 4-6 del 1 P0054P


Urval

Urvalet grundas på 1-165 högskolepoäng.



Mål/Förväntat studieresultat

 Kursen syftar till en breddning och fördjupning och tillämpning av kursen Specialpedagogiskt ledarskap del 1 på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå.
Efter avslutad kurs förväntas den studerande kunna:
Gällande kunskap och förståelse
• identifiera och problematisera centrala specialpedagogiska ledarskapsteorier, där innehållsliga och etiska aspekter utgör grunden för att skapa förtroendefulla relationer och goda lärmiljöer för alla barn/elever
• problematisera yrkesetiska och juridiska frågeställningar och dilemman relevanta för professionen
Gällande färdighet och förmåga
• analysera barnets/elevens handlingsalternativ utifrån förväntningar och barns/elevers kulturella erfarenheter
• visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, där möjligheter och hinder för lärande fokuseras bl.a. inför upprättande av åtgärdsprogram och handlingsplaner
• analysera konfliktsituationer och gestalta förslag till konstruktiv konflikthantering
Gällande värderingsförmåga och förhållningssätt
• analysera och värdera hur sociala och medicinska förklaringsmodeller relaterar till varandra, samt förklaringsmodellernas betydelse för lärmiljön och för barn/elever i behov av särskilt stöd
• kritiskt granska och värdera begrepp och fenomen rörande normalitet och avvikelse
• analysera språkutvecklande arbetssätt, olika språkmiljöer och estetiska lärprocesser samt värdera deras betydelse för tal-, läs-, skriv- och matematikutveckling för alla barn


Kursinnehåll

I kursen analyseras och problematiseras pedagogiska kommunikations- och samverkansprocesser som stödjer lärande och identitetsutveckling för alla barn/elever, där fokus är lärmiljön med etiska aspekter som grund. I kursen studeras fördjupat hur sociala och medicinska förklaringsmodeller relaterar till varandra samt förklaringsmodellernas betydelse för utformning och kritiskt granskning av lärmiljöer och arbetet med barn/elever i behov av särskilt stöd. Tillämpning av värdepedagogiska utgångspunkter studeras i förhållande till olika konflikthanteringsmodeller. I kursen tillämpas ledarskapsteorier. En viktig del i kursen är att kritiskt granska begrepp som norm, normalitet, avvikelse, stigmatisering, kategorisering, självkänsla och akademisk självbild. Språkutvecklande arbetssätt, estetiska lärprocesser och olika språkmiljöer samt deras betydelse för tal-, läs-, skriv- och matematikutveckling, är centrala delar i kursen. Att kritiskt använda digitala verktyg i den specialpedagogiska verksamheten är en del i kursen. För att analysera barnets/elevens handlingsalternativ i förskoleklass och skola utifrån förväntningar och barnets/elevens kulturella erfarenheter, tillämpas reflekterande pedagogiska verktyg, som exempelvis åtgärdsprogram, handlingsplaner, casemetodik, kollegahandledning och lärsamtal på individ-, grupp- och organisationsnivå. Studenten ges möjlighet att skapa förståelse för barns och elevers trygghetsskapande och vikten av förtroendefulla relationer mellan hem och skola. I kursen problematiseras dessutom yrkesetiska och juridiska frågeställningar och dilemman relevanta för professionen.


Genomförande
Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, praktiska och estetiska moment och övningar där kurs- och examinationsuppgifter bearbetas. Som resurs för kommunikation och lärande kan olika digitala verktyg användas, som exempelvis en webbaserad lärplattform.

Examination
Examination sker genom individuella inlämningsuppgifter samt muntliga och skriftliga kursuppgifter. Bedömningskriterier anges i studiehandledningen.

Examinator
Åsa Gardelli - Biträdande professor

Litteratur. Gäller från Vår 2017 Lp 3 (Kan ändras fram till 10 veckor innan studiestart)
Edling, C. & Liljeros, F. (red.) (2016). Ett delat samhälle – makt, intersektionalitet och social skiktning. Stockholm: Liber.

Eriksson, A.-L., Göransson & Nilholm, K. (red.) (2011). Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.

Hakvoort, I. & Friberg, B. (red.) (2015). Konflikthantering i professionellt lärarskap. Gleerups. (Kapitel 1-4)

Hejlskov Elvén, B. (2014). Beteendeproblem i skolan. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.

Kaya, A. (2016). Att undervisa nyanlända: metoder, reflektioner och erfarenheter. (1. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.

Persson, B. & Persson, E. (2012). Inkludering och måluppfyllelse. Stockholm: Liber.

Skolverket (2014a). Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se/publikationer?id=3299

Skolverket (2014b). Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Stockholm: Skolverket.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3375

Valbara avhandlingar
Holmgren, A. (2006). Klassrummets relationsetik: det pedagogiska mötet som etiskt fenomen. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006. Umeå. http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:145102/FULLTEXT01

Lundström, A. (2008). Lärare och konflikthantering: en undersökande studie ur ett könsperspektiv. Licentiatavhandling Umeå : Umeå universitet, 2008. Umeå. http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:149675/FULLTEXT01

Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli - vad är det då?: en multimetodstudie av eleven i matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006. Umeå. http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:144488/FULLTEXT01.pdf

Tjernberg, C. (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande [Elektronisk resurs] : en praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2013. Stockholm. http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:614329/FULLTEXT01

Referenslitteratur
Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V. & Persson, A. (2012). Vetenskapliga tankeverktyg. Lund: Studentlitteratur.

Gardelli, Å. (2004). ”Det handlar om ett värdigt liv”: människor med funktionshinder införlivar IKT i sina vardagliga liv. Diss. Luleå tekniska universitet.

Hallerstedt, G. (red.) (2006). Diagnosens makt: om kunskap, pengar och lidande. Göteborg: Daidalos.


Helldin, R. & Sahlin, B. (red.) (2010). Etik i specialpedagogisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.

Henriksson, C. (2009). Klassrumsflyktingar. Pedagogiska situationer och relationer i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.

Kilborn, W. & Löwing, M. (2010). Kulturmöten i matematikundervisningen. Studentlitteratur AB.

Nilsson, M. (2012). Juridik i professionellt lärarskap: lagar och värdegrund i den svenska skolan. Malmö: Gleerup.

Sterner, G. & Lundberg, I. (2002). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning. Göteborgs universitet.

Skolverket (2014c). Stödinsatser i utbildningen. Om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Stockholm: Skolverket.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3362

Skolverket (2012a). Få syn på språket – ett kommentarmaterial om språk- och kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2012b). Greppa språket – ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Stockholm: Skolverket.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (2015). Arbeta med språkstörning i förskola och skola. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten. (tillgänglig: https://webbshop.spsm.se/globalassets/publikationer/arbeta-med-sprakstorning-i-forskola-och-skola-tillganglig-version.pdf/)

Kursgivare
Institutionen för konst, kommunikation och lärande

Prov
ProvnrTypHpBetyg
0005Inlämningsuppgifter3.5U G VG
0006Kursuppgifter4.0U G VG