Hitta på denna sida

Visselblåsning - när du misstänker eller har information om missförhållanden

Universitetets visselblåsarfunktion är en särskild kanal som inrättats för att underlätta rapportering av misstankar om missförhållanden vid Luleå tekniska universitet.

Visselblåsarlagen

Sverige har en lag som skyddar dig som rapporterar om missförhållanden, allmänt känd som visselblåsarlagen. Den gäller från den 17 december 2021. Lagen innebär kortfattat:

att du inte får bli hindrad eller bestraffas för att du visselblåser,
att du ibland får kringgå din tystnadsplikt,
att fler personer än tidigare kan visselblåsa.

Visselblåsarlagen ställer också krav på att myndigheter, som till exempel Luleå tekniska universitet, måste se till att du som medarbetare kan visselblåsa och att din identitet skyddas av sekretess. För att din visselblåsning ska omfattas av lagen ställs det krav på att du ingår i kretsen av vilka som kan rapportera, vad missförhållandet avser samt att du rapporterar om missförhållandet på de sätt som universitetet anvisar.

När ska visselblåsarfunktionen användas?

Visselblåsarfunktionen ska användas när du har information om missförhållanden vid Luleå tekniska universitet som påverkar allmänheten negativt om de inte kommer fram och åtgärdas, eller när du misstänker att universitetet bryter mot viss EU-lagstiftning.

Visselblåsarlagen är aktuell om du misstänker att universitetet bryter mot EU-regler inom; offentlig upphandling, finansiella tjänster, produkter och marknader och förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism, produktsäkerhet och produktöverensstämmelse, transportsäkerhet, miljöskydd, strålskydd och kärnsäkerhet, livsmedels- och fodersäkerhet samt djurs hälsa och välbefinnande, folkhälsa, konsumentskydd, skydd av privatlivet och personuppgifter samt säkerhet i nätverks- och informationssystem.

När ska funktionen inte användas?

Rapportering av personliga missförhållanden som uteslutande påverkar den rapporterande personen eller den egna arbetssituationen exempelvis konflikter mellan den rapporterande personen och en annan arbetstagare, lönesättning eller motsvarande, bedöms i regel inte ha ett allmänintresse och omfattas inte av visselblåsarlagen och ska därför inte rapporteras till visselblåsarfunktionen.

Så här gör du för att rapportera missförhållanden

Det finns fyra sätt att rapportera: via brev, mail, telefon eller personligt möte.

Via brev
Du skickar brevet till:
Luleå tekniska universitet
Visselblåsarfunktionen
971 87 Luleå

Märk kuvertet med "Visselblåsning". Det gör att ditt brev blir rätt hanterat och endast öppnas av behörig medarbetare. Du kommer att få en bekräftelse på att universitetet fått ditt brev och en återkoppling på vad utredningen av din rapportering leder till. Du kan ange om du inte vill ha bekräftelse eller återkoppling. Skriv gärna ditt telefonnummer eller din bostadsadress i ditt brev.

Om du vill ha en bekräftelse på att universitetet har fått ditt brev ska du få den inom sju arbetsdagar. Återkoppling på ärendet ske ges inom tre månader.

Via telefon
Du kan ringa universitetets växel på 0920-49 10 00 och be att få bli kopplad till säkerhetschefen.

Via mail
Du kan maila din rapport till visselblasare@ltu.se

Personligt möte
Kontakta säkerhetschefen.

Går det att rapportera anonymt?

Du kan rapportera missförhållanden anonymt, men då räknas inte din rapportering sm en visselblåsning enligt visselblåsarlagen. En utredning kan baseras på anonyma uppgifter, men då det i regel krävs kompletterande uppgifter för att kunna göra en utredning försvåras möjligheterna att genomföra den avsevärt om det saknas kontaktuppgifter.

Vad behöver rapporten innehålla?

Gör en så tydlig beskrivning av vad dina misstankar eller din information handlar om.
Berätta vem eller vilka personer det gäller.
Om du har dokument, bilder, e-post eller annat så ta med det i rapporten
Är det någon annan som också kan bidra med information så bifoga deras kontaktuppgifter
Kontaktuppgifter rekommenderas

Den som rapporterar behöver inte ha bevis, men det krävs att den rapporterande personen haft "skälig anledning" att anta att informationen som rapporterades var sann. Den som avsiktligen lämnar oriktiga uppgifter kan själv göra sig skyldig till brottslig gärning.

Vad händer efter att rapporten skickats?

Rapporten, eller den så kallade ”visslingen”, tas emot av säkerhetschefen, eller om denne har förhinder, av utsedd jurist.

Säkerhetschefen kontaktar utsedd jurist och redovisningschef för att bistå i utredningen. Vid behov av kompletterande uppgifter kan säkerhetschefen komma att kontakta dig under utredningen.Utredningen kan leda till slutsatsen att det saknas skäl att vidta åtgärder. Då avslutas ärendet. Utredningen kan även komma att behöva överlämnas till annan funktion inom universitetet eller till en annan myndighet för vidare utredning eller åtgärd.

Om du valt att få återkoppling på din vissling får du information om utredningen inom tre månader. Informationen beskriver kortfattat utredningen och vilka slutsatser som dragits. Du kan välja att avstå från återkoppling. Säkerhetschefen rapporterar till universitetsdirektören som vid behov rapporterar till rektor, eller i de fall det bedöms som olämpligt att rapportera till rektor, till universitetsstyrelsens ordförande.

Personuppgifter och anonymitet

Visselblåsarfunktionen får behandla personuppgifter i syfte att kunna utföra sitt uppdrag. Funktionen får därutöver behandla personuppgifter med ändamålet att fördela inkommande anmälningar som inte ska utredas av visselblåsarfunktionen inom organisationen. Funktionen ska därvid inte behandla personuppgifter i större omfattning än vad som behövs för att avgöra vilken funktion eller befattningshavare som ska handlägga ärendet.

Anmälningar från personer utanför myndigheten är alltid inkomna handlingar som ska diarieföras eller på annat sätt hållas ordnade, i enlighet med bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen och tryckfrihetsförordningen. Sådana handlingar blir omedelbart allmänna handlingar. Anmälningar från myndighetens medarbetare betraktas som ett ärende hos myndigheten och ska diarieföras eller hållas ordnade på annat sätt. Utgångspunkten är att anmälan ska ses som allmän handling.

Eftersom universitetet är en myndighet och därmed omfattas av offentlighetsprincipen kan anonymiteten inte garanteras om anmälarens identitet framgår av en handling som lämnas till funktionen. Handlingar hos visselblåsarfunktionen kan beroende på innehåll vara skyddade av sekretess. Det gäller dock inte alla handlingar, och dessutom upphör sekretessen att gälla efter en tid. Den som vill vara anonym behöver därför göra sin anmälan på ett sådant sätt att anmälarens identitet inte framgår av någon handling

Vem skyddas av visselblåsarlagen?

För att skyddas av visselblåsarlagen är du:

anställd,
söker arbete,
söker eller utför praktik eller volontärarbetare,
egenföretagare som söker eller utför uppdrag,
inhyrd arbetstagare,
en person som ingår i universitetets förvaltnings-, lednings-, eller tillsynsorgan.

Skyddet gäller även när du lämnat Luleå tekniska universitet.

Ibland gäller inte visselblåsarlagen

I ett par olika fall gäller inte visselblåsarlagen. Till exempel:

när du som rapporterar gör det i egenskap av student, patient eller medborgare i samhället.
om det du rapporterar om inte är av allmänintresse eller inte utgör ett brott mot angivna lagar
om det du rapporterar bara rör dina egna arbets- eller anställningsförhållanden och det inte rör sig om korrupta handlingar
om du medvetet rapporterar falsk information eller gör dig skyldig till brott genom rapporteringen
om det du rapporterar om gäller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter enligt säkerhetsskyddslagen eller information som rör nationens säkerhet
om du rapporterar anonymt

Så skyddas du som visselblåsare

Lagen innebär att du inte får bli hindrad eller bestraffas för att du visselblåser, att du ibland får kringgå din tystnadsplikt, att du inte får bestraffas för att tagit fram information om personer som rör din visselblåsning samt att du inte har rätt att lämna ut handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter.

Om dina kollegor utsätter dig för kränkande särbehandling är det ett ärende som hanteras enligt de regler som finns på universitetet, till exempel arbetsmiljöregler. Tystnadsplikten och vissa undantag Om du har anledning att visselblåsa får du inte straffas eller göras ansvarig för att ha brutit en tystnadsplikt. Undantag gäller för kvalificerad tystnadsplikt och tystnadsplikt enligt lag om försvarsuppfinningar.

Läs mer om lagen - Regeringens information

Skydd för dig som visselblåsare med stöd från andra lagar

Meddelarfrihet

Meddelarfrihet innebär att alla anställda inom offentlig verksamhet, kan lämna uppgifter till massmedier för publicering utan risk för påföljder. Detta gäller i viss utsträckning även sekretessbelagda uppgifter. Om sekretessen till exempel gäller till skydd för rikets säkerhet finns det undantag från meddelarfriheten.

Meddelarfriheten innebär dessutom att det är förbjudet att försöka efterforska källor. Meddelarfriheten innebär inte någon rätt att lämna ut handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter.

Anskaffarfrihet

Med anskaffarfrihet får du rätt enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen att skaffa uppgifter med syftet att låta uppgifterna publiceras. Anskaffarfriheten kan ses som en utbyggnad av meddelarfriheten.

Efterforskningsförbud

Efterforskningsförbud betyder att myndigheter eller andra allmänna organ inte får efterforska vem som har lämnat ett meddelande med stöd av meddelarfriheten. Den som har tagit emot en uppgift som lämnats för publicering har tystnadsplikt om meddelarens identitet.

Uppdaterad: 13 mars 2024

Sidansvarig: Kommunikation och varumärke