Hur skapas offentlig policy, vem har makten över politiken och hur kan en plötslig policyförändring förklaras?
Kursen handlar om den offentliga policyprocessen. Med utgångspunkt i statsvetenskapliga begrepp som kollektiva dilemman, makt och institutioner studeras olika teorier om hur policy blir till samt olika ansatser i studiet av policyprocessen.
Efter avslutad kurs ska studenten visa fördjupade kunskaper i den statsvetenskapliga teoribildningen och disciplinens angreppssätt genom att ha förmåga att:
•    Beskriva policyanalysens utveckling och dess tillämpning inom ämnet statsvetenskap
•    Beskriva och kategorisera olika betydelser av begreppet offentlig policy
•    Beskriva, analysera och jämföra olika perspektiv och teorier om hur offentlig policy skapas
•    Beskriva, analysera och jämföra olika ansatser för att förstå den offentliga policyprocessen, samt förmåga ha att värdera dessa i studier av offentliga policyprocesser
•    Tillgodogöra sig vetenskapliga artiklar
•    Tillämpa de teoretiska kunskaperna i studiet av empiriska processer
•    Kommunicera ovanstående färdigheter muntligt såväl som skriftligt

Kursen behandlar olika ansatser inom den samtida policyforskningen.  Ett antal centrala teorier om policyprocessen, samt olika ansatser för att studera offentlig problemlösning och dess organisering, behandlas:
•    Kollektiva dilemman, makt och offentlig policy som begrepp
•    Policyanalysens utveckling och tillämpning inom ämnet statsvetenskap
•    Teoretiska perspektiv på policyprocessen: strukturella-, institutionella- och intresse-baserade perspektiv
•    Policyprocessen: från problemformulering till implementering
•    Teoretiska ramverk och modeller i studiet av policyprocessen, till exempel Advocacy Coalition Framework, Institutional Analysis and Development Framework, Multiple Streams Framework, Policy Network Approach.

Den första delen av kursen består av föreläsningar och seminarier med tillhörande uppgifter. Föreläsningarna introducerar kursens olika teman som därefter följs upp och behandlas vid seminarierna. Under den andra delen av kursen arbetar studenten individuellt med en rapport som seminariebehandlas i slutet av kursen. Uppgiften syftar till att tillämpa de teoretiska kunskaperna, och de metodologiska färdigheterna, på en empirisk policyprocess.

Kursen examineras kontinuerligt genom seminariebehandling av obligatoriska uppgifter (3.0 hp) samt genom en skriftlig rapport som seminariebehandlas (4.5 hp). Betygen U, G, VG ges för båda moment.

Kursen kan på grund av överlappning inte ingå i examen tillsammans med kursen S0017N Statsvetenskap C, Policyananlys 7,5 hp.

 Den student som inte personligen registrerat sig, eller kontaktat ETS utbildningsadministration eduets@ltu.se under läsperiodens första tre dagar riskerar att förlora sin plats på kursen. Detta gäller även student med platsgaranti.

Annica Sandström

Kursen S0040N motsvarar kursen S0017N

Knill, Christoph och Jale Tosun (2012) Public Policy. A New Introduction. Palgrave Macmillan.
Sabtier, Paul A (2007) Theories of the Policy Process. Boulder, Colorado: West view Press.
Ekengren, A-M. och Hinnfors, J. (2012) Uppsatshandbok – Hur du lyckas med din uppsats. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapliga artiklar tillkommer som obligatorisk del av litteraturen (förteckning lämnas vid kursstart).

Sök böcker på biblioteket »

Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

Studiehandledning finns i lärplattformen Canvas före kursstart. Du som är ny student hittar all information du behöver på www.ltu.se/nystudent. Du som redan studerar vid Luleå tekniska universitet hittar information om kursstart via schema på studentwebben alternativt via kursrummet i lärplattformen. Du når lärplattformen via Mitt LTU.

av Huvudutbildningsledare Bo Jonsson Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle 2014-06-09

av Huvudutbildningsledare Daniel Örtqvist, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle 2017-11-03