Kursen innebär att studenten skall kunna
 
* med stöd av svenskämnes- och svenskämnesdidaktisk forskning och beprövad erfarenhet analysera, reflektera över och problematisera svensklärarprofession
* med stöd av svenskämnes- och svenskämnesdidaktisk forskning och beprövad erfarenhet analysera, reflektera över och problematisera svenskämnesspecifikt lärande i skolan med särskilt beaktande av intersektionell perspektivering
* formulera och reflektera över egna mål för professionsutveckling
* tillämpa och problematisera kriterier för bedömning och betygssättning i gymnasieskolans och den kommunala vuxenutbildningens svenskämnen
* analysera, värdera och tillämpa svenskämnes- och svenskämnesdidaktiskt relevanta teorier och metoder

Moment 1 Skolan som praktik för kommunikation, identitet och lärande, 7,5hp 

Det första momentet är inriktat på gymnasieskolans svenskämnen ur såväl ett ämnes- som ett ämnesdidaktiskt perspektiv. Intersektionell perspektivering belyses och diskuteras. Svenska och svenska som andraspråk som verktyg i lärande i andra ämnen behandlas också. Bedömning och betygssättning i svenskämnet är ytterligare en del av momentets innehåll, liksom att formulera och reflektera över egna mål för professionsutveckling.

Moment 2: Svenskämnesdidaktiska forsknings- och analysmetoder 7,5 hp

Momentet fokuserar teori samt forsknings- och analysmetoder med relevans för svenskämne och svenskämnesdidaktik.

Undervisningen består av föreläsningar, litteraturseminarier, lektioner med övningar samt enskilda och gruppvisa fördjupningar.
Det första momentet är inriktat på gymnasieskolans och vuxenutbildningens svenskämnen ur såväl ett ämnes- som ett ämnesdidaktiskt perspektiv. I det andra momentet tillämpar studenterna kunskaper om svenskämnes- och svenskämnesdidaktiskt relevant teori samt forsknings- och analysmetoder i en forskningsöversikt och i en uppsats-PM inför examensarbetet.
Genomförandet bygger på studentaktiva arbetssätt, vilket innebär att kursen designas utifrån tanken om ett individuellt ansvar i ett gemensamt kunskapsbyggande tillsammans med kurskamrater och lärare. Studenten tar ansvar för inläsning enligt anvisningar, samt deltar i undervisningen genom att aktivt bidra med egna iakttagelser, reflektioner, tolkningar och perspektiv.

Moment 1 examineras genom muntliga litteraturseminarier samt en skriftlig analysuppgift med fokus på bedömning i skolans svenskämne.

Moment 2 examineras i en skriftlig svenskämnes- och/eller svenskämnesdidaktisk forskningsöversikt och en skriftlig uppsats-PM, där studenten visar förmåga att utifrån ett problem formulera syfte och forskningsfrågor samt välja och problematisera svenskämnesdidaktiskt relevant teori samt forsknings- och analysmetoder.

Samtliga examinationer bedöms individuellt.

Annbritt Palo

Kursen S7011P motsvarar kursen S0045P

Moment 1

Bergman, Lotta/Hultin, Eva/Lundström, Stefan/Molloy, Gunilla (2009). Makt, mening, motstånd. Litteraturundervisningens dilemman och möjligheter. Stockholm: Liber.

Bergmark, Ulrika/Viklund, Sara (2020). Litteratursamtalets pedagogik: relationer, utveckling och lärande. Stockholm: Gleerups.

Boglind, Ann/Holmberg, Per/Nordenstam, Anna (red.). Mötesplatser – Texter för svenskämnet. Lund: Studentlitteratur.

Goodwyn, A., Durrant, C., Reid, L., & Scherff, L. (Eds.). (2018). International perspectives on the teaching of literature in schools - global principles and practices. London, New York: Routledge.

Gustavsson, Anders/Måhl, Per/Sundblad, Bo (2012). Betygsättning – en handbok. Stockholm: Liber.

May, Charles E. (2002) The Short Story: The Reality of Artifice. London: Routledge.

Norberg Brorsson, Birgitta 2009). Skrivandets makt. Om det demokratiska skrivandet i skolans svenskämne. Stockholm: Liber.

Nordberg, O. (2017) Avkoppling och analys : empiriska perspektiv på läsarattityder och litterär kompetens hos svenska 18-åringar

Pike, M. (2000). Boys, poetry and the individual talent. English in Education, 34(3), 41-55. doi:10.1111/j.1754-8845.2000.tb00583.x

Rosenblatt, Louise M. (2002). Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa. Lund: Studentlitteratur.

Skar, Gustaf & Tengberg, Mikael (2015). Bedömning i svenskämnet. Bedömning av läsande och skrivande i skolåren 7-9. Stockholm: Natur och Kultur.

Tengberg, M. (2008) Samtalets möjligheter : om litteratursamtal och litteraturreception i skolan.

Ett antal vetenskapliga artiklar med svenskämnesdidaktiskt innehåll samt skönlitterära texter och andra fiktionstexter ingår.
Texter för övningar och examinationsuppgifter meddelas av undervisande lärare.

Moment 2

Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod (2, [uppdaterade] uppl ed.). Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder [Social research methods.] (2, [rev] uppl ed.). Malmö: Liber.

Eriksson Barajas, K., Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar (1 utg ed.). Stockholm: Natur & Kultur.

Fejes, A., & Thornberg, R. (Eds.). (2015). Handbok i kvalitativ analys (2, utök uppl ed.). Stockholm: Liber.

Gibbs, G., 1948-. (2007). Analysing qualitative data. Los Angeles, Calif.] ; London: Los Angeles, Calif. ; London : SAGE.

Graeske, C. (2008). Genusforskningens avtryck i skolan: Om genusmönster i läromedel för gymnasiet i ämnet svenska. ()

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3 [rev] uppl ed.). Lund: Studentlitteratur.

Lundström, S., Manderstedt, L., & Palo, A. (2011). Den mätbara litteraturläsaren. Utbildning & Demokrati : Tidskrift För Didaktik Och Utbildningspolitik, (2), 7.

Ongstad, S. (Ed.). (2012). Nordisk morsmålsdidaktikk: Forskning, felt og fag. Oslo: Novus.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Texter för examinationsuppgifterna väljs i samråd med undervisande lärare.

Sök böcker på biblioteket »

Institutionen för hälsa, lärande och teknik

av Patrik Häggqvist, huvudansvarig utbildningsledare vid Institutionen för konst, kommunikation och lärande 2018-02-14

av Anna Öqvist, biträdande huvudansvarig utbildningsledare vid Institutionen för konst, kommunikation och lärande avd Pedagogik, språk och ämnesdidaktik 2020-06-17