Hoppa till innehållet


KURSPLAN

Politisk institutionalism 7,5 högskolepoäng

Political Institutionalism
Avancerad nivå, S7015N
Version
Kursplan gäller: Höst 2021 Lp 1 - Tills vidare
Vald version visar för vilken termin och läsperiod som denna kursplanen gäller för. Senaste version visas först.


Utbildningsnivå
Avancerad nivå
Fördjupningskod
A1N
Betygskala
U G VG *
Ämne
Statsvetenskap
Ämnesgrupp (SCB)
Statsvetenskap
Ingår i huvudområde
Statsvetenskap

Behörighet

Kandidatexamen med huvudämne i statsvetenskap, eller motsvarande kunskaper.


Urval

Urvalet grundas på 20-285 högskolepoäng



Mål/Förväntat studieresultat
Studiet av institutioner är och har varit en central del av statsvetenskapen sedan Aristoteles, och utgör ett nödvändigt verktyg för att kunna analysera och diskutera de centrala aspekterna av politisk styrning och -utveckling. Denna kurs rör sig bortom den klassiska statsvetenskapliga institutionalismen och behandlar framförallt moderna ansatser till studiet av mänskligt beteende och interaktion inom olika typer av institutioner. De övergripande syftena med kursen är dels att öka kursdeltagarnas förmåga att diskutera vad den institutionella teorin innebär för studiet av fenomen inom den politiska världen, dels att öka kursdeltagarnas förmåga att använda politisk institutionalism som en ansats för att formulera, strukturera samt angripa egna forskningsmässiga problemställningar. 

Kursdeltagaren ska, efter genomförd kurs, ha förmåga att: 
• Sammanfatta, förklara och diskutera, verbalt såväl som skriftligt, olika ansatser och grundantaganden inom den institutionella teorin, samt deras relevans för den statsvetenskapliga forskningen 
• Jämföra, diskutera och analysera kopplingar samt motsättningar mellan olika resonemang inom den politiska institutionalismen 
• Självständigt tillämpa olika ansatser inom den politiska institutionalismen för att belysa och analysera politiska fenomen och utvecklingsmönster 
• Använda olika institutionella teoribildningar för att formulera, strukturera och angripa egna forskningsmässiga problemställningar 
• Tillgodogöra sig vetenskapliga artiklar och tillämpa dess innehåll 
• Självständigt söka relevant kunskap i såväl tryckta som Internet-baserade källor 
• Självständigt förhålla sig till, kritiskt granska samt värdera denna kunskap 
• Uppvisa färdigheter inom muntlig såväl som skriftlig presentations- och kommunikationsteknik 
• Identifiera behov av ytterligare kunskap inom kursens ämnesområde

Kursinnehåll
Institutionell teori har under framförallt det senaste decenniet fått en allt större betydelse inom samhällsvetenskapen; såväl inom national- och företagsekonomi som psykologi, sociologi och statsvetenskap. Kursen fokuserar i huvudsak på den statsvetenskapliga institutionella teorin, även om inslag från andra discipliner också utgör en mindre del. Inom den politiska institutionalismen fokuseras främst den så kallade nyinstitutionella teoribildningen och dess insikter om institutionella arrangemangs betydelse för utformningen av mänsklig interaktion och samhälleliga beteende- samt utvecklingsmönster. 

Genomgående i kursen behandlas också ett antal generiska färdigheter, vilka omsätts i praktisk tillämpning under kursens gång. Särskild vikt läggs vid förmågan att självständigt söka, värdera och kritiskt granska kunskap, samt vid förmågan att presentera och kommunicera denna såväl muntligt som skriftligt. 

Under kursen behandlas följande områden: 
• Den nyinstitutionella teoribildningen – med fokus på perspektiven inom den normativa; rational choice; historiska; samt empiriska institutionalismen
• Vad som utgör en institution och vilka kriterier som kan användas för att avgöra om en institution existerar eller inte
• Hur institutioner uppstår, formas och försvinner (institutionaliserings- och deinstitutionaliseringsprocesser)
• Hur institutioner förändras – både avsiktligt och genom långsamma utvecklingsprocesser
• Interaktionen mellan människor och institutioner, och betydelsen av institutioner för utformningen och begränsningen av mänskligt beteende generellt samt det politiska, sociala och ekonomiska livet specifikt.
• Hur institutioner fungerar, det vill säga genom vilka sociala och politiska processer de uppfyller sina syften
• Hur institutionella element importeras och översätts i och mellan organisationer
• Olika metodmässiga angreppssätt till studiet av institutionaliseringsprocesser, på såväl makro- som mikronivå
• Institutionsbegreppets koppling till andra centrala statsvetenskapliga koncept som sociala dilemman, rationalitet, kollektivt handlande, tillit, förtroende och legitimitet

Genomförande
Kursens undervisningsspråk samt undervisningsform anges för varje kurstillfälle och framgår av kurssidan på Luleå tekniska universitets hemsida.
Undervisningen sker i form av föreläsningar och obligatoriska seminarieövningar. Föreläsningarna introducerar studenterna till de centrala teman som ingår i kursen och ger exempel på deras empiriska tillämpning. Seminarieövningarna examinerar förmågan att:

• Sammanfatta, förklara och diskutera, verbalt såväl som skriftligt, olika ansatser och grundantaganden inom den institutionella teorin, samt deras relevans för den statsvetenskapliga forskningen 
• Jämföra, diskutera och analysera kopplingar samt motsättningar mellan olika resonemang inom den politiska institutionalismen 
• Självständigt tillämpa olika ansatser inom den politiska institutionalismen för att belysa och analysera politiska fenomen och utvecklingsmönster 
• Använda olika institutionella teoribildningar för att formulera, strukturera och angripa egna forskningsmässiga problemställningar 
• Tillgodogöra sig vetenskapliga artiklar och tillämpa dess innehåll 
• Självständigt söka relevant kunskap i såväl tryckta som Internet-baserade källor 
• Självständigt förhålla sig till, kritiskt granska samt värdera denna kunskap 
• Uppvisa färdigheter inom muntlig såväl som skriftlig presentations- och kommunikationsteknik 
• Identifiera behov av ytterligare kunskap inom kursens ämnesområde

Inför seminarieövningarna får kursdeltagarna uppgifter och frågor kopplade till den aktuella kurslitteraturen, vilka sedan behandlas vid seminarietillfället, i form av muntlig diskussion och skriftliga inlämningar. Aktivt deltagande vid varje seminarium är ett krav.

Examination
Om det finns beslut om särskilt pedagogiskt stöd, i enlighet med Riktlinjen Studentens rättigheter och skyldigheter vid Luleå tekniska universitet, finns möjlighet till anpassad eller alternativ examinationsform.
Muntliga uppgifter i form av seminarieövningar med tillhörande skriftliga inlämningar examinerar förmågan att:
• Sammanfatta, förklara och diskutera, verbalt såväl som skriftligt, olika ansatser och grundantaganden inom den institutionella teorin, samt deras relevans för den statsvetenskapliga forskningen 
• Jämföra, diskutera och analysera kopplingar samt motsättningar mellan olika resonemang inom den politiska institutionalismen 
• Självständigt tillämpa olika ansatser inom den politiska institutionalismen för att belysa och analysera politiska fenomen och utvecklingsmönster 
• Använda olika institutionella teoribildningar för att formulera, strukturera och angripa egna forskningsmässiga problemställningar 
• Tillgodogöra sig vetenskapliga artiklar och tillämpa dess innehåll 
• Självständigt söka relevant kunskap i såväl tryckta som Internet-baserade källor 
• Självständigt förhålla sig till, kritiskt granska samt värdera denna kunskap 
• Uppvisa färdigheter inom muntlig såväl som skriftlig presentations- och kommunikationsteknik 
• Identifiera behov av ytterligare kunskap inom kursens ämnesområde

Muntliga uppgifter motsvarar 50% av slutbetyget på kursen och examinerar förmågan att muntligt redovisa uppnådda kunskaper enligt kursens mål. Skriftliga uppgifter motsvarar 50% av slutbetyget på kursen och examinerar förmågan att skriftligt redovisa uppnådda kunskaper enligt kursens mål.

Samtliga examinationer måste genomföras med minst godkänt resultat för att betyg på kursen ska delas ut.

Övrigt
Den student som inte personligen registrerat sig eller kontaktat ETS utbildningsadministration, eduets@ltu.se under läsperiodens första tre dagar riskerar att förlora sin plats på kursen. Detta gäller även student med platsgaranti.

Övergångsbestämmelser
Kursen kan inte ingå i examen tillsammans med någon av kurserna S7014N Institutionell teori och samhällsförändring, S7003N, IES360 eller IES364

Examinator
Charlotta Söderberg

Litteratur. Gäller från Höst 2021 Lp 1 (Kan ändras fram till 10 veckor innan studiestart)
Ekengren, A-M. och Hinnfors, J. (2012) Uppsatshandbok – Hur du lyckas med din uppsats. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Peters, B. G. (senaste upplagan). Institutional Theory in Political Science. London: Continuum.
North D. C. (senaste upplagan). Institutions, Institutional Change, and Economic Performance. Cambridge: CUP.
Ostrom, E. (senaste upplagan). Understanding Institutional Diversity. Princeton, NJ: PUP.
Artikelkompendium
Ytterligare litteratur kan tillkomma under kursens gång.

Kursgivare
Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle (ETKS)

Moduler
KodBenämningBetygskalaHpTillståndGäller frånTitel
0002Muntliga och skriftliga uppgifterU G VG *7.50ObligatoriskH17

Studiehandledning
Studiehandledning finns i lärplattformen Canvas före kursstart. Du som är ny student hittar all information du behöver på www.ltu.se/nystudent. Du som redan studerar vid Luleå tekniska universitet hittar information om kursstart via schema på studentwebben alternativt via kursrummet i lärplattformen. Du når lärplattformen via Mitt LTU.

Kursplanen fastställd
av Prefekten Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap 2010-02-19

Reviderad
av Huvudutbildningsledare Daniel Örtqvist, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle 2021-02-17