Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: 

• visa social och empatisk förmåga samt agera i enlighet med skolans värdegrund.

• ta initiativ till dialog och samverkan med elever och skolans personal samt aktivt ta del av verksamhetens olika delar.

• visa självkännedom genom att delta i trepartssamtal och formulera sig om sitt yrkesval, sina styrkor och behov av ytterligare kunskap för att utvecklas som lärare och ledare.

• med stöd genomföra ett mindre pedagogiskt arbete utifrån det vidgade text-och språkbegreppets olika estetiska uttrycksformer.

• visa förmåga att med stöd identifiera och beskriva någon aspekt av läs- och skrivprocessen hos elever.

Efter halva kursen förväntas studenten kunna:

• enskilt förbereda och tillsammans med VFU-handledare och VFU-kursledare delta i ett strukturerat trepartssamtal. Samtalet syftar till att bedöma studentens förmåga att formulera, definiera och värdera sin egen progression i relation till kursens mål.

Märtha Andersson

Bergmark, U. & Kostenius, C. (2011). Uppskattningens kraft: lärande, etik och hälsa. Lund: Studentlitteratur

Carlsson, U. (2010). Barn och unga i den digitala mediekulturen. Göteborg: NORDICOM Göteborgs universitet [Elektronisk resurs].
http://www.nordicom.gu.se/sites/default/files/publikationer-hela-pdf/barn_unga_2010.pdf

Doktar, C. (2015). Grammatikdidaktik. Svensk grammatik och språklig medvetenhet i några läromedel för grundskolans första årskurser. Opublicerad avhandling i pedagogik för pedagogie licentiatexamen. Vasa: Åbo Akademi. Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier. (finns i Canvas)

Enström, I. (2016). Ordens värld. Svenska ord - struktur och inlärning. (andra upplagan). Stockholm: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB.

Eriksson, J., Grönvall Fransson, C., Johansson, K. A. (2017). Kreativ grammatikundervisning: från förskoleklass till år 6. Ingarö: Columbus förlag AB (kapitel 2, 10–14).

Falk-Lundqvist, Å. (2014). Entreprenöriellt lärande: i praktik och teori. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Frank, E. (2009). Läsförmågan bland 9 - 10-åringar: betydelsen av skolklimat, hem- och skolsamverkan, lärarkompetens och elevers hembakgrund. [Elektronisk resurs] Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2009. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/20083/1/gupea_2077_20083_1.pdf.

Fridolfsson, I., (2015). Grunderna i läs- och skrivinlärning (2 uppl.) Lund Studentlitteratur.

Jönsson, K., Persson, A. (2018). Datorplattor i tidiga skolår – Lärares lärande, barns literacitetsutveckling. Lund Studentlitteratur.

Körling, A. (2015). Undervisningen mellan oss: pedagogiska utmaningar. Stockholm: Lärarförlaget.

Körling, A-M., (2017). Textsamtal och bildpromenader. Stockholm: Lärarförlaget
Skolverket. (2017).

Liberg, C., Smidt, J. (2019). Att bli lärare i svenska. Stockholm: Liber.

Lundberg, I., Rydkvist, M., Strid, A. (2018). Bornholmsmodellen – språklekar i förskoleklass. Stockholm: Natur och Kultur.

Lundgren, U., Säljö, R. & Liberg, C. (2017). Lärande, skola, bildning. (4. Uppl.) Stockholm: Natur & kultur. (urval)

Lundin, K. (2019). Språkets byggstenar. Grammatik och textarbete för lärarstuderande F–6. Lund: Studentlitteratur.

Oakhill, J., Cain, K., Elbro, C. (2018). Läsförståelse – insikt och undervisning. Stockholm: Liber.

Pettersson, K. (2017, 2018). Språk- och kunskapsutvecklande undervisning F-3 – cirkelmodellen, genrepedagogik, ASL och IKT. Lund: Studentlitteratur (kapitel 1-5)

Renberg, B. (2013). Bra skrivet Väl talat. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket. file:///Users/mart/Downloads/L_roplan%20f_r%20gymnasieskolan%20(1).pdf

Skolverket (2018). Förskoleklassen. [Elektronisk resurs]: https://www.skolverket.se/undervisning/forskoleklassen

Skolverket (2018) Hitta språket. Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass. [Elektronisk resurs]: https://www.skolverket.se/undervisning/forskoleklassen/kartlaggning-i-forskoleklassen

Skolverket (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Stockholm: Skolverket. [Elektronisk resurs] https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa2899/55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf3808.pdf?k=3808

Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: rev. 2019. (6. uppl.) Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se/getFile?file=4206

Skolverket (2018). Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling för F-3. Stockholm: Skolverket. [Elektronisk resurs] https://bp.skolverket.se/web/bs_gr_grgrsve01_1-3/prov

Skolverket (2018) Läslyftet: Moduler för Språk-, läs- och skrivutveckling. Stockholm: Skolverket. Tillgängligt på: https://larportalen.skolverket.se/#/moduler/5-las-skriv/F%C3%B6rskola/alla

Språkrådet (2017). Svenska skrivregler. Stockholm: Liber. [Elektronisk resurs] http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/publikationer/institutets-publikationer/sprakvard/2017-07-06-svenska-skrivregler-2017.html

Stensmo, C. (2007). Pedagogisk filosofi – En introduktion. Lund: Studentlitteratur.

Tjernberg, C. (2018). Processinriktad läs- och skrivundervisning - en väg till inkludering. Stockholm: Liber.

Wahlström, N. (2016). Läroplansteori och didaktik. 2 uppl. Malmö: Gleerups.

Westlund. B. (2017). Aktiv läskraft – Fk-3. Stockholm: Natur & Kultur.

Wiklund. U., (2009). När kulturen knackar på skolans dörr. Klippan. Sveriges utbildningsradio.

Sök böcker på biblioteket »

Institutionen för konst, kommunikation och lärande (KKL)

av Christer Wiklund, prefekt vid institutionen för konst, kommunikation och lärande (KKL) 2011-06-13

av Patrik Häggqvist, huvudansvarig utbildningsledare vid Institutionen för konst, kommunikation och lärande 2020-02-14