Hoppa till innehållet


KURSPLAN

Ungdomars utveckling och lärande ur ett didaktiskt perspektiv 30 högskolepoäng

Development and Learning from a Didactic Perspective
Grundnivå, U0029P
Version
Kursplan gäller: Vår 2022 Lp 3 - Tills vidare
Vald version visar för vilken termin och läsperiod som denna kursplanen gäller för. Senaste version visas först.


Utbildningsnivå
Grundnivå
Fördjupningskod
G2F
Betygskala
U G VG *
Ämne
Utbildningsvetenskap/didaktik allmänt
Ämnesgrupp (SCB)
Utbildningsvetenskap/didaktik allmänt

Behörighet

Grundläggande behörighet samt Utbildningshistoria, vetenskapsteori och didaktik, 30 hp


Urval

Urvalet grundas på 1-165 högskolepoäng.



Mål/Förväntat studieresultat
Kursen består av fyra delmoment om vardera 7.5 hp :
Lärandemål för ”Moment 1: Utveckling och lärande, 7.5 hp”
Efter avslutat moment ska studenten kunna:
- Redogöra för teorier och forskning kring utveckling och lärande i relation till styrdokumentens syn på kunskap och lärande samt relatera detta till pedagogisk praxis inom för utbildningen relevant ålderskategori,
- Diskutera och argumentera för hur val av teoriram skapar olika förutsättningar för utveckling och lärande,
- Identifiera, beskriva och kritiskt reflektera kring sociokulturella villkor för alla elevers utveckling och lärande, inklusive elevers lärande i specifika skolämnen,
- Informationssökning i och värdering av elektroniska källor

Lärandemål för ”Moment 2: Pedagogiskt ledarskap och relationer, 7.5 hp”
Efter avslutat moment ska studenten kunna:
- Identifiera, beskriva och problematisera centrala pedagogiska ledarskapsteorier,
- Kritiskt granska och värdera begrepp och fenomen rörande normalitet och avvikelse inom för utbildningen relevant ålderskategorioch med detta som utgångspunkt identifiera elevers handlingsalternativ utifrån förväntningar och kulturella erfarenheter,
- Problematisera yrkesetiska och juridiska frågeställningar och dilemman relevanta för professionen som ämneslärare,
- Beskriva, förklara och värdera teorier om specialpedagogik ur skilda perspektiv

Lärandemål för ”Moment 3: VFU och ämnesdidaktik, 7.5 hp”
Efter avslutat moment ska studenten kunna:
- Redogöra för, analysera och tillämpa ämnesdidaktisk teori och ämneskunskap i undervisning, samt ur ett såväl ämnes - som allmändidaktiskt perspektiv reflektera över, och redovisa resultatet av den egna undervisningen och yrkespraktiken,
- Visa professionellt förhållningssätt och ledarskap i tydliga, strukturerade och inkännande samtal med elever och därigenom visa kommunikativ förmåga i lyssnande och talande till stöd för den pedagogiska verksamheten,
- I förhållande till verksamhetens och ämnets mål informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare,
- Relativt självständigt och med utgångspunkt i styrdokumenten, planera och genomföra undervisning utifrån verksamhets- och ämnesmål, med beaktande av elevers olika intressen, förmågor och behov,
- Ta del av relevant vetenskaplig forskning kring elevers lärandeprocesser i aktuellt ämne, samt konstruera mål för den egna professionsutvecklingen med utgångspunkt i såväl beprövad erfarenhet som utbildningsvetenskapliga teorier och egen lärarpraktik,
- Utifrån verksamhetens mål och riktlinjer identifiera sina färdigheter men också sitt behov av ytterligare kunskap om utvärdering och bedömning av elevers lärande och utveckling. 

Lärandemål för ”Moment 4: Specialpedagogik, kommunikationsprocesser och konflikthantering, 7.5 hp”
Efter avslutat moment ska studenten kunna:
- Beskriva, förklara och värdera teorier om specialpedagogik ur skilda perspektiv samt beskriva och tydliggöra uppväxtvillkorens betydelse för individens identitet och socialisation,
- Kritiskt granska sociala och medicinska förklaringsmodeller och deras betydelse för lärmiljön och för elever i behov av särskilt stöd,
- Beskriva och reflektera över lärmiljöer som utvecklar elevers identitet och handlingsalternativ med etiska aspekter som utgångspunkt,
- Urskilja processer som framhåller vikten av likabehandling och konflikthantering som förebygger, identifierar och åtgärdar trakasserier, diskriminering och kränkande behandling/mobbning,
- Analysera språkutvecklande arbetssätt och olika språkmiljöer samt värdera deras betydelse för tal-, läs-, skriv- och matematikutveckling för alla elever.
- Reflektera över möjligheter och hinder för lärande, exempelvis inför upprättande av åtgärdsprogram och handlingsplaner,
- Belysa hur samverkansprocesser med föräldrar, kolleger, övrig personal, skolledning och relevanta nätverk utanför skolan påverkar elevers lärande och utveckling i årskurs 7-9 och gymnasiet.

Kursinnehåll

- Lärteorier, ledarskapsteorier, etiska, sociologiska och socialpsykologiska teorier
- Aktuella styrdokument 
för grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning
- Informationssökning
- Pedagogiska kommunikations- och samverkansprocesser
- Sociala och medicinska förklaringsmodeller
- Språkutvecklande arbetssätt, estetiska lärprocesser, språkmiljöer
- Medier och digitala verktyg
- Åtgärdsprogram, handlingsplaner
- Etiska och juridiska dilemman
-
Pedagogiskt och specialpedagogiskt ledarskap
- Verksamhetsförlagd utbildning
- Ämnesdidaktik för respektive stadium


Genomförande
Kursens undervisningsspråk samt undervisningsform anges för varje kurstillfälle och framgår av kurssidan på Luleå tekniska universitets hemsida.

Föreläsningar, seminarieövningar, grupparbeten, självständiga studier, verksamhetsförlagd utbildning.

Kursens undervisningsspråk samt undervisningsform anges för varje kurstillfälle och framgår av kurssidan på Luleå tekniska universitets hemsida.  


Examination
Om det finns beslut om särskilt pedagogiskt stöd, i enlighet med Riktlinjen Studentens rättigheter och skyldigheter vid Luleå tekniska universitet, finns möjlighet till anpassad eller alternativ examinationsform.

Moment 1
Prov 1
: Teorier om utveckling och lärande
Prov 2: Villkor för elevers lärande

Moment 2
Prov 13: 
Ledarskapsteorier, yrkesetiska och juridiska frågeställningar
Prov 4: Samverkansprocesser och åtgärdsprogram/handlingsplaner

Moment 3
Prov 5: Verksamhetsförlagd utbildning enligt anvisning
Prov 6: Individuell skriftlig uppgift,
Prov 7: Muntlig självvärdering,

Moment 4
Prov 8: Specialpedagogikens teorier, sociala och medicinska förklaringsmodellers betydelse för elever i behov av särskilt stöd
Prov 9: Lärmiljöer, likabehandling, konflikthantering som förebygger, identifierar och åtgärdar trakasserier, diskriminering och kränkande behandling/mobbning
Prov 10: Språkmiljöers betydelse för tal-, läs-, skriv- och matematikutveckling för alla elever

För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga obligatoriska moment är godkända. Betyg utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. Betyg sätts efter samlad bedömning av examinator. Där endast Godkänd ingår exkluderas dessa moment i sammanvägningen. Gränsen för att erhålla VG är att 75 % eller mer ska vara VG.

Om det finns beslut om särskilt pedagogiskt stöd, i enlighet med Riktlinjen Studentens rättigheter och skyldigheter vid Luleå tekniska universitet, finns möjlighet till anpassad eller alternativ examinationsform.




Examinator
Annbritt Palo

Litteratur. Gäller från Vår 2022 Lp 3 (Kan ändras fram till 10 veckor innan studiestart)
Moment 1: Utveckling och lärande (7,5 hp)

Ahrne, G., Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.

Bergmark, U. & Kostenius, C. (2011). Uppskattningens kraft: lärande, etik och hälsa. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Bunar, N. (red). (2015). Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering. (1. Utg). Stockholm: Natur & Kultur.

Dyste, O. (red). (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.

Forssell, A. (red.) (2011). Boken om pedagogerna. (6., [omarb.] uppl.) Stockholm: Liber.

Håkansson, J. & Sundberg, D. (2016). Utmärkt undervisning – framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & kultur

Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2017). Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare. Stockholm: Natur och kultur.

Selander, S. (2017). Didaktiken efter Vygotskij: design för lärande. Stockholm: Liber.
Skolinspektionen. (2014). Utbildning för nyanlända elever. Kvalitetsgranskning. Rapport 2014:03. (https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/Utbildningen--for-nyanlanda--elever-2014/ . Valda delar. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket. (2016). Allmänna råd för utbildning för nyanlända elever.(https://skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3576). Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2015). Skolgång för nyanlända elever - exempel och inspiration från kommuner https://webbutik.skr.se/sv/artiklar/skolgang-for-nyanlanda-elever.html

Säljö, R. (2003). Föreställningar om lärande och tidsandan. I Selander. S (red). Kobran, nallen och majjen, tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling, s. 71-90.

Säljö, R. (2017). Den lärande människan. Teoretiska traditioner. I Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red). Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare. Kap. 7. s. 203–263. Stockholm: Natur & kultur.

Vetenskapsrådet. (2010). Nyanlända och lärande. En forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. Vetenskapsrådets rapportserie 2010:6. Valda delar. Stockholm: Vetenskapsrådet. (https://www.vr.se/download/18.5adac704126af4b4be2800017840/Rapport+6.2010.pdf).



Moment 2 Pedagogiskt ledarskap och relationer, 7,5 hp

Asp-Onsjö, L. (senaste upplagan). Specialpedagogik – arbete med elever i skolsvårigheter. I. Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare. Stockholm: Natur och kultur.

Berg, G., Sundh, F. & Wede, C. (red.) (senaste upplagan). Lärare som ledare: i och utanför klassrummet. Lund: Studentlitteratur.

Dahlkwist, M. (2012). Uppdrag lärarledarskap: ledarskap, relationer och grupprocesser. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Hofvendahl, J. (2016). Utvecklingssamtalen – några vanligt förekommande problem. I. Lundahl C. & Folke-Fichtelius (red.) Bedömning i och av skolan – praktiker, principer, politik. Lund: Studentlitteratur

Lalander, P. & Johansson, T. (2017). Ungdomsgrupper i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Nilsson, M. (2012). Juridik i professionellt lärarskap. Lagar och värdegrund i den svenska skolan. Malmö: Gleerups.

Persson, B. (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber.

Scheutz, S. Skolans lagar och förordningar – det legala ramverket. I. Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (senaste upplagan). Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare. Stockholm: Natur och kultur.

Skolforskningsinstitutet. (2021). Främja studiero i klassrummet – lärares ledarskap. Systematisk forskningssammanställning. Solna: Skolforskningsinstitutet.

Lärarnas yrkesetiska råd (2012). Lärares yrkesetik ett stöd för introduktionsperioden. http://www.lararesyrkesetik.se

Wright, Moira von. (2018). Relationella perspektiv i pedagogiken. I. Nilsson Sjöberg, M. Pedagogik som vetenskap: en inbjudan. Malmö: Gleerups.

Åsén Nordström, E. (2019). Kollegialt lärande genom pedagogisk handledning och lärande samtal. Liber.


Moment 3 VFU och ämnesdidaktik, 7,5 hp

Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (senaste upplagan). Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare. Stockholm: Natur och kultur.


Moment 4 Specialpedagogik, kommunikationsprocesser och konflikthantering, 7,5 hp

Bjärvall, K. (2019). Störningen: Adhd, pillren och det stressade samhället. Ordfront förlag.

Edling, C. & Liljeros, F. (red.). (2016). Ett delat samhälle: makt, intersektionalitet och social skiktning. (senaste uppl.). Liber.

Overland, T. (2017). Det vi vet om diagnoser och lärande. (senaste uppl.) Studentlitteratur.

Persson, B. (2019). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. (senaste uppl.). Liber.

Skolverket (2019). Främja, förebygga, åtgärd och upptäcka- hur skolan kan arbeta mot diskriminering och kränkande behandling. https://www.skolverket.se/download/18.7f0610616b709c26f72aad/1569395992720/pdf4665.pdf

Aktuella styrdokument.
Artiklar tillkommer.

Referenslitteratur

Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. (2011). Stockholm: Skolverket.

Skolinspektionen (2012). Framgång i undervisningen - en sammanställning av forskningsresultat som stöd för granskning på vetenskaplig grund i skolan. http://www.skolinspektionen.se/Documents/Om-oss/sammanfattning-forskningsoversikten.pdf

Skolverket (2013). Allmänna råd med kommentarer om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen. http://www.skolverket.se/publikationer?id=3133

Skolverket (2015). Att planera för barn och elever med funktionsnedsättning: en sammanställning av forskning, utvärdering och inspektion 1994-2014. Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se/publikationer?id=3500

Skolverket (2014). Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. http://www.skolverket.se/publikationer?id=3299

Kursgivare
Institutionen för hälsa, lärande och teknik

Moduler
KodBenämningBetygskalaHpTillståndGäller frånTitel
0001Individuell skriftlig examination mom 1U G VG *4.50ObligatoriskH12
0002Individuell muntlig presentation mom 1U G VG *3.00ObligatoriskH12
0004Muntlig och skriftlig examination mom 2U G VG *3.50ObligatoriskH12
0005Verksamhetsförlagd utbildning mom 3U G#5.00ObligatoriskH12
0006Inviduell skriftlig uppgift mom 3U G VG *1.50ObligatoriskH12
0007Muntlig självvärdering mom 3U G#1.00ObligatoriskH12
0008Muntlig och skriftlig examination mom 4U G VG *2.50ObligatoriskH12
0009Muntlig och skriftlig examination mom 4U G VG *3.00ObligatoriskH12
0010Muntlig och skriftlig examination mom 4U G VG *2.00ObligatoriskH12
0013Skriftlig examination mom 2U G VG *4.00ObligatoriskH14

Kursplanen fastställd
av Prefekten för Institutionen för konst, kommunikation och lärande 2012-03-14

Reviderad
av Anna Öqvist, huvudansvarig utbildningsledare vid Institutionen för hälsa, lärande och teknik 2021-10-27