Maria Uden
Maria Uden

Maria Uden

Professor
Luleå tekniska universitet
Industriell design
Människa och teknik
Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
Maria.Uden@ltu.se
0920-493023
A3518 Luleå

Maria Udén är professor i genus och teknik. Hon tog 1988 examen som bergsingenjör vid LTU och hennes tvärvetenskapliga doktorsavhandling Tekniskt sett av kvinnor publicerades 2000.

Juni 2018 — Maj 2020 är Maria en av fyra forskare i Gender Smart Arena som arbetar med en grupp företag och kommuner i Norrbotten och Västerbotten på temat affärsmodellutveckling. Vi tydliggör hur man både i tanke och handling kan gå från en existerande affärsmodell till en ny genusmedveten affärsmodell.

Curriculum vitae och publikationer

Relaterade länkar

P1050374.JPG

Att kombinera feministisk vetenskap och ingenjörsvetenskap

Det långsiktiga arbete jag påbörjade som doktorand handlar om att kombinera feministisk vetenskap och ingenjörsvetenskap. Några texter på det temat finns nedan:

Relaterade dokument

Länkar till förlagens sidor

Nytt projekt 2019

"Textila fibrer från rennäringen - ny möjlighet för cirkulär ekonomi baserat på slakteriavfall" är namnet på ett startprojekt som finansieras av Vinnova inom utlysningen "Ökad resurseffektivitet genom cirkulär ekonomi". 

Ordet slaketriavfall låter inte så tjusigt men det handlar om att återta något av den traditionella inställningen att "ta tillvara". Det cirkulära tänkandet finns sedan länge, men det har varit lite undanskuffat i "det moderna" samhället. Tack och lov är det ok att tänka så igen!

Tråd gjord av senor från renen har använts i samiskt hantverk "i alla tider" - tills nu när den efter hand har ersatts med en nylontråd. I praktiken plast, alltså. Textilhögskolan i Borås (Lena Berglin som är projektledare och Mikael Skrivfars) samt Sapmi Innovation AB (Annelie Päiviö och Kerstin Kemlén) och jag ska utarbeta en plan för ett huvudprojekt som syftar till en uppdatering av trådframställningen. Traditionell och ny teknik ska integreras! 

Kort beskrivning av mitt arbete på LTU

Efter doktorsexamen år 2000 har jag framför allt arbetat som forskare på Avdelningen för arbetsvetenskap och forskningsämnet Genus och teknik, på Luleå tekniska universitet. Idag innebär mitt arbete ansvar för projektetutveckling och -styrning, samt forskning, undervisning och handledning av doktorander. Under 2011-2013 samt 2016-(fortågende)har jag som tillförordnad ämnesföreträdare varit ansvarig för forskningsämnet Genus och teknik.

Ger årligen tre distanskurser på grundnivå: Innovation, genus och hållbar utveckling; Design, genus och estetik (med Åsa Wikberg-Nilsson); Genusperspektiv på teknik och ingenjörsvetenskap

Huvudhandledare för doktorsavhandlingar: Rufai Haruna Kilu, Shifting gender dynamics in multinational Ghanaian mine jobs – narratives on organizational and sociocultural barriers, juni 2017; Fredrik Sjögren, Technoscience, Gender and Value: A Study of the Doing of Gender and Technoscience in Four Swedish ICT-Research Organizations, februari 2015; Samo Grasic, Development and Deployment of Delay Tolerant Networks: An Arctic Village Case, maj 2014; John Näslund, Developing delay-tolerant networking applications for Arctic communities, september 2013.

Huvudhandledare för Barbro Franssons licentiatavhandling Business and governance models for DTN-based Internet access 2011. Biträdande handledare för doktors- och licentiatavhandlingar av Ann-Christin Nyberg, Malin Lindberg, Annika Olofsdotter Bergström, Per Grundel.

Forskningsfinansiering och projekt - ett urval

N4C Components 2.jpg
Teknikutveckling för kulturell mångfald. Komponenterna i N4C-projektet. Grafisk presentation utvecklad av Elwyn Davies, Folly Consulting

N4C och eLearning-DTN

Projektet N4C,  Networking for Communications Challenged Communities - Architecture, Test Beds and Innovative Alliances, pågick 2008-2011 och finsierades av EUs sjunde ramprogram, call ‘ICT-2-1.6 New paradigms and experimental facilities’. I projektet deltog tolv partners från åtta länder. I N4C togs den nätverksteknik som benämns "Delay and Disruption Tolerant Networking" (DTN) närmare praktisk använding. (På svenska betyder DTN ungefär "fördröjningståligt internet".) I arbetet ingick bland annat att:

  • bygga upp testbäddar för DTN i Slovenien och Sverige;
  • utföra DTN-tester integrerade i slutanvändares vardag och företagsverksamhet;
  • utveckla och testa prototyper för webcaching, e-mail,'appar', meteorologiska- och miljömätningar, och djurspårning.

Med finansiering från EUs program för Livslångt Lärande utvecklades sedan en kurs i uppföljningsprojektet eLearning-DTN, om hur man bygger ett nätverk med den teknik som utvecklades i N4C. Kursen är gratis och finns tillgänglig på internet. Parterna i detta mindre projekt var en mindre grupp från N4C-konsortiet, totalt fem partners från fyra länder. LTU var koordinator för bägge projekten.

Relaterade länkar

Relaterade dokument

Deltagare i fälttesterna 2006 i Padjelanta. Studenter, forskare, lokala deltagare
Deltagare i fälttesterna 2006 i Padjelanta. Studenter, personal, frivilliga

Sámi Network Connectivity (SNC), SAGA och CroCoPil

Sámi Network Connectivity (SNC) var från början ett förslag i form av en så kallad ”arkitektur” för ett kommunikationssystem. Syftet var att utveckla teknik för att vara uppkopplad på Internet med hjälp av bärbara sändare och mottagare. SNC hade sin upprinnelse i ett samarbete mellan Kvinna i sameby och Luleå tekniska universitet. Kvinna i sameby var ett EU-finansierat jämställdhets- och utvecklingsprojekt som drevs 2001 till 2003 inom Sirges sameby i Jokkmokks kommun. SNC fick medel från Vinnovas program Framtida kommunikationsnät för 2004-2006 och ett års tillägg 2007. SNC blev senare utvecklat i N4C.

SAGA (Sámi Network Connectivity Gender Allocation) bildades som ett associerat projekt och nätverk med tolv kvinnor från Norrbotten – kust och inland. SAGA-idén var att ”jämställdhetssäkra” SNC och det som sker kring projektet så att även kvinnor skulle finnas med i alla steg. Finansiering från EUs strukturfonder Mål 1.

Ett tredje projekt i SNC-gruppen var ett gränsregionalt pilotsamarbete inom mobilt Internet i glesbefolkade områden och i fält - CroCoPil. Syftet var att genom pilotförsök utbyta erfarenheter, testa möjligheter och utveckla IT-baserade produktkoncept anpassade till behov och förhållanden på Nordkalotten. Projektet drevs under 2005 - 2007. Finansierades av EU Interreg Nordkalotten. Projektledare var Annika Sällström, CDT.

Saara och Oscar.jpg
Saara Innala, licensfiskare från Seskarön, och hennes son Oscar

Forskning med koppling till kvinnorörelsen

Kvinnor och naturresurser i Arktis - Under första halvan av 00-talet var jag involverad i två initiativ som drevs av dåvarande Kvinneuniversitet Nord i Steigen, Norge:

  • Women’s participation in decision-making processes in Arctic fisheries resource
  • Women and natural resource management in the rural North

För den första delen, fiskeprojektet fick jag ihop svensk finansiering och gjorde en studie av kustfisket i Norrbotten. I den andra delen var jag med mest som bollplank. Båda processerna var etablerade inom Arktiska rådets Sustainable Development Working Group.

Lyftet -  Projektet Lyftet handlade om innovation och var ett samarbete med Mälardalens Högskola. Lyftet tog utgångspunkt i erfarenheter från kvinnodrivna företag, nätverk, resurscentra, föreningar, kooperativ och byautvecklingsgrupper - i Norrbotten, Västerbotten, Västmanland och Södermanland.

Nya möjligheter för kvinnor i renskötselföretag (NMKR) var ett samarbete med ett jämställdhetsprojekt i Sirges sameby. Idén var att som fristående forskare följa verksamheten i Sirges projekt, och finnas med för kommentarer, analys och inspel. Ett resultat av NMKR var att några av kvinnorna i samebyn sedan var med och utvecklade teknikprojekten SNC och N4C.

Textila tekniker

Textila tekniker är ett fält där det kvinnodominerade och symboliskt kvinnliga möter ingenjörsarbetet. Louise Waldén poängterade i sina arbeten kring studiecirklar inom textila hantverk hur olika typer av intellektuella och kroppsliga insatser ingår i det textila "handarbetet". Hon såg allt från det matetiskt abstrakta till det fysiskt tunga, och från små, fina handrörelser i knypplingen till de stora vid vävstolen. Tanken blir given, att om kvinnor kan förstå en virkbeskrivning, vad är då den mentala skillnaden mot att förstå en ingenjörsmässig procedur? Idag uppstår en ytterligare spekt: den textila fibern och den textila designen digitaliseras och blir till vad som kallas bärbar teknik.

 

 

P1060728.JPG


 

Publikationer

Artikel i tidskrift

Implementing feminist theory in engineering (2017)

obstacles within the gender studies tradition
Udén. M
European Journal of Engineering Education, Vol. 42, nr. 3, s. 336-348
Artikel i tidskrift

Reflections on Organizational Barriers Vis-à-Vis Women Participation in Largescale Ghanaian Mines (2017)

Kilu. R, Andersson. E, Sanda. M, Uden. M
International Journal of Business and Social Science
Artikel i tidskrift

Investigating the Non-Gendered Recruitment Characteristics of Mining Firms in Ghana (2016)

The Role of Sociocultural, Psychosocial and Organizational Design Factors
Kilu. R, Sanda. M, Udén. M
Business and Management Quarterly Review, Vol. 7, nr. 3/4, s. 38-51
Konferensbidrag

Vård- och omsorgspersonal medverkar i teknikutveckling modell (2015)

vägen till en rimlig modell
Udén. M, Andersson. M, Jansson. A
Paper presented at : FALF- forum för arbetslivsforskning : Arbetslivets förhållanden och villkor- mellan kontinuitet och förändring 10/06/2015 - 12/06/2015