Precisionshälsa som skapar värde på PRECISE-dagen

Hur precisionshälsa skapar ett värde i samhället var temat under PRECISE-dagen den 19 april i Vetenskapens hus, Luleå. Forskarskolans doktorander presenterade sina forskningsprojekt och inbjudna externa forskare delade med sig av sin forskning och kunskap inom precisionshälsa.

Precisionshälsa handlar om att möjliggöra ett attraktivt och hållbart samhälle som främjar god hälsa genom hela livsspannet för att öka träffsäkerheten för att kunna göra rätt insats vid rätt tidpunkt.

– Genom värdeskapande kan forskningen och innovationerna från PRECISE skapa hälsoekonomiska vinster och generera stora värden för samhället. Om vi kan bevisa att PRECISE kan skapa värde för olika aktörer kommer vi ha möjlighet att fortsätta arbetet, sa Fredrik Nikolajeff, vetenskaplig ledare för PRECISE och professor i medicinsk teknik inledningsvis.

Dagen inleddes med presentationer från forskarskolan Precisionshälsas 12 doktorandprojekt. Forskarskolan består av en tvärvetenskaplig grupp doktorander som kommer från tekniska, naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och hälsovetenskapliga ämnen. Läs mer om alla doktorandprojekt på ltu.se.

Därefter följde presentationer från inbjudna föreläsare kopplat till dagens fokusområde ”Hur precisionshälsa skapar värde i samhället”.

Kostnader för demenssjukdomar

Linus Jönsson, professor i Neurobiologi vid Karolinska institutet presenterade sin forskning om hälsoekonomin kopplad till demenssjukdom. Han har räknat på att demenssjukdomar kostar samhället cirka 80 miljarder om året och har utvecklat modeller för att kunna beräkna kostnader och analysera kostnadseffektiviteten av hypotetiska behandlingar.

Samverkan mellan Nära vård och Precisionshälsa

Lisbeth Löpare Johansson, SKR och hedersdoktor vid Luleå tekniska universitet höll en presentation om samverkan och synergier mellan Nära vård och Precisionshälsa. Löpare Johansson menar att omställningen till mer nära vård är för att den moderna människans behov har ändrats i takt med att samhället har ändrats.

– När man arbetar hälsofrämjande måste man förstå och ta hänsyn till befolkningens behov, men samtidigt fokusera på individen, på kontinuiteten, relationen och på samarbetet med andra.

Hälsoinnovation och informationsdriven vård

Sara Karnehed, doktorand vid forskarskolan Hälsoinnovation i Halmstad presenterade Region Hallands arbete kopplat till informationsdriven vård. Det är ett strategiskt arbete som pågår i regionen där man har identifierat att det finns en stor mängd data som är kopplad till patienter och hur man kan använda datan för att prioritera vård och arbetsinsatser för att kunna arbeta mer evidensbaserat.

– Genom att arbeta med informationsdriven vård är förhoppningen att kunna skapa en förändring och en nytta för patienten med patienten i fokus samt att kunna effektivisera resursanvändningen.

Folkhälsa med bredd och precision

För att uppnå en förbättrad folkhälsa behöver man ha universella hälsofrämjande hälsoinsatser för alla, selektiva förebyggande insatser för de som är i riskgrupp, behandlande insatser på individnivå för de som redan har ohälsa.

Joanna Hansson, strateg vid Hållbarhetsenheten, Region Norrbotten presenterade det arbetet som regionen gör för att säkerställa att de folkhälsoinsatser som regionen gör faktiskt får genomslag.

– Det är med generella insatser som vi skapar precision. Ett exempel är hälsosamtalen där Region Norrbotten kallar alla som fyller 40-50 år till ett samtal om deras hälsa, då kan vi fånga upp dem som kan vara i riskgrupp och hjälpa dem förebyggande.