Hoppa till innehållet

Poesi främjar självförståelse och acceptans

Publicerad: 15 juni 2020

Gymnasieelever som läser poesi på sin fritid gör det för de starka estetiska och emotionella upplevelserna. Diktläsningen medför även ökad självförståelse, acceptans och gemenskap i svåra perioder. Det visar ny forskning vid Luleå tekniska universitet.

− De motiv som de unga läsarna uppger för sin läsning tyder på att det finns en viktig relationell dimension i poesiläsningen. Genom poesiläsningen relaterar man till en upplevd annan som alltid beskrivs som varande på ens sida, en hjälpande guide i livet, och denna andra ger en ett nytt perspektiv på livet eller den egna situationen, säger Anna Sigvardsson, doktorand vid Luleå tekniska universitet.

Personlig relevans ett huvudskäl

Forskningen som presenteras i hennes avhandling Möten med dikten: Poetiska läspraktiker inom och utanför gymnasieskolan kretsar kring hur gymnasieelever läser poesi i skolan och på fritiden. I studien undersöks både skolläsning och fritidsläsning av poetiska texter samt vilka olika sorters läspraktiker – sätt att läsa – som elever och lärare odlar i dessa kontexter. Studien innefattar en systematisk litteraturöversikt av internationell forskning samt två intervjustudier med särskilda urvalsgrupper med poesiintresserade elever och lärare.

− Det jag kan se i de två intervjustudierna med elever och lärare är att de har en mycket likartad syn på poesi och att de i stort uppger samma skäl för poesiläsning på fritiden. Starka estetiska upplevelser och dikters personliga relevans framträder som huvudskäl. Terapeutiska funktioner ska man heller inte glömma bort. Många beskriver hur poesin fungerar som ett stöd i svåra perioder, berättar Anna Sigvardsson.
Poesiläsningen i skolan är dock enligt lärarnas utsagor till skillnad från fritidsläsningen mer inriktad mot textanalytiska läspraktiker.

− Här kan man behöva fundera vidare på vilka läspraktiker som undervisningen främjar och för vilka syften. Ges eleverna möjlighet att utveckla en bredd av läsesätt och hur tar man tillvara på de psykologiska behoven som styr fritidsläsningen? Vidare studier av undervisning behövs dock för att veta mer om hur lärare faktiskt arbetar med poesi i klassrummet.

Behövs studier om vad som engagerar elever

Ett av motiven bakom studien är att det saknas tillfredsställande forskning om poesiundervisning i skolan.

− Det är sedan länge en viktig del av litteraturundervisningen i svenskämnet men mycket lite forskning har ägnats åt denna typ av undervisning. Det finns indikationer från forskning på att många lärare är osäkra kring hur de ska få elever att engageras av poesi. Därför behövs studier av vad som engagerar elever när de läser poesi av egen lust på sin fritid och studier av hur man kan arbeta med poesi på sätt som engagerar elever.

Den osäkerhet inför undervisningen som påvisats i tidigare studier kan ha många delförklaringar tror Anna Sigvardsson.

− Lärare säger exempelvis att de själva inte läser poesi på sin fritid och att de har för lite ämneskunskaper. Sen pekar några studier på att man får för lite förberedelser under lärarutbildningen. Både lärare och elever kan uppleva poesin som något svårt och otillgängligt, säger Anna Sigvardsson och fortsätter.

−  En del av lärares och även elevers osäkerhet inför poetiska texter verkar ha att göra med en stark respekt för de poetiska genrerna. I skolsammanhang kan det vara så att man behöver ta ner en del poesi från piedestalen och annan mer populär poesi kan behöva stöttas.

Kontakt

Anna Sigvardsson

Sigvardsson, Anna - Universitetslektor

Organisation: Svenska med didaktisk inriktning, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik, Institutionen för konst, kommunikation och lärande
Telefon: 0920-492248
Rum: R227 - Luleå»

Taggar