
Lars Jacobsson
Gästlärare
Forskningsämne: Arbetsterapi
Avdelning: Hälsa, medicin och rehabilitering
Institutionen för hälsa, lärande och teknik
Om mig
Om mig
Jag är legitimerad psykolog sedan 1986 och sedan år 2000 specialist i neuropsykologi enligt Psykologförbundets bestämmelser. Min längsta erfarenhet är således främst klinisk, först cirka 9 år inom vuxenpsykiatrisk öppenvård och från 1993 inom rehabiliteringsmedicin.
Erfarenheter från det kliniska arbetet låg till grund för min forskarutbildning som utmynnade i en avhandling 2010. Forskningsprojektet bestod av uppföljning och utvärdering av individer från Norrbotten som drabbats av traumatiskt hjärnskada, deras livssituation i medeltal tio år efter skada.
Efter disputationen har jag ingått i min tidigare huvudhandledares, professor Jan Lexell, forskningsgrupp i ämnet Rehabiliteringsmedicin vid institutionen för hälsovetenskaper, Lunds Universitet. I det sammanhanget är jag biträdande handledare till två doktorander.
Sedan 2014 är jag adjungerad lektor på 30 % vid Instituionen för Hälsovetenskap, Luleå Tekniska Universitet, där jag undervisar studenter på arbetsterapeut och fysioterapeutprogrammet. Övrig tid arbetar jag i min huvudanställning vid Kompetenscentrum Rehabiliteringsmedicin, Sunderby sjukhus. I mitt kliniska arbete ingår att tillsammans med en arbetsterapeut och en läkare genomföra trafikmedicinska bedömningar vid misstanke om kognitiv svikt. Slutkonferensen i det nationellt övergripande Modellprojektet genomfördes i november 2018, där jag varit processledare för gruppen ”Rehabilitering inom hälso- sjukvård – Vuxna”. Projektet redovisas i sju rapporter som kan laddas ner Länk till annan webbplats..
Om min forskning
Min forskning strävar till en nära anknytning till den kliniska verksamheten rehabilitering men också till det breda området neuropsykologi. I den strävan undersöker jag möjligheter att överföra, använda och utvärdera erfarenheter från rehabilitering i bred mening avseende förvärvad hjärnskada. En ny utvärdering av de personer med traumatisk hjärnskada som ingick i mitt avhandlingsarbete avslutades 2013 och sammanställs nu för publicering. Det finns mycket få uppföljande longitudinella studier en längre tid efter hjärnskada. Studien motiveras även av den kritik om bristande uppföljning som framkom i Socialstyrelsens granskning 2012 (Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada. Landstingens rehabiliteringsinsatser. Nr: 2012-12-27).
Publikationer
Tornberg, A., Jacobsson, L. (2018) Care and Consequences of Traumatic Brain Injury in Neolithic Sweden. (2018) International Journal of Osteoarcheology, 28(2): 188-198.
Nolvi, M., Brogårdh, C., Jacobsson, L., Lexell, J. (2018) Sense of Coherence in persons with late effects of polio. NeuroRehabilitation, 42(1): 103-111
Gardelli, Å., Backman, Y., Gardelli, T., Jacobsson, L., Strömberg, C. (2018) Utbildning för delaktighet – att filosofera tillbaka ett ”nytt” liv efter förvärvad hjärnskada. Resultatdialog, Vetenskapsrådet, VR1816: 49-51.
Gardelli, Å., Stålnacke, B-M., Jacobsson, L. (2016) Folkhögskola, en aktivitetsarena för personer med förvärvad hjärnskada. Hjärnkraft, 3: 12-13.
Jacobsson, L., Lexell, J. (2016) Life satisfaction after traumatic Brain Injury. Comparison of ratings with the Life Satisfaction Questionnaire (LiSat-11) and the Satisfaction With Life Scale (SWLS). Health and Quality of Life Outcomes. 14:10.
Rosengren, L., Brogårdh, C., Jacobsson, L., Lexell, J. (2016) Life satisfaction and associated factors in persons with mild to moderate Parkinson’s disease. NeuroRehabilitation, 39(2): 285-294.
Lexell, J., Whilney, A-K., Jacobsson, L. (2016) Vocational outcome 6–15 years after a traumatic brain injury. Brain Injury, 30(8): 969-974.
Fler i publikationsdatabasen DIVA.